Akleja

Till alla ungdomar som tar examen i dagarna vill jag ge dem några aklejor.

Till alla som vill ha inspiration till nya skisser och mönster, se på alla dessa former och färger.

Det latinska släktnamnet aquilegia har flera förklaringar. En är att namnet kan härledas ur latinets aquila = örn, eftersom blommornas sporrar liknar krökta örnnäbbar.

Vanlig akleja, A. vulgaris, är omtalad i medeltida nordiska örtböcker och ansågs förr giftig, men användes mot skabb och sår. Troligen odlades den redan på 1600-talet i Sverige. Men blev vanlig först från 1800-talet och framåt. Jag tycker om dem för de är så ostyriga. De är lättodlade, de frösår sig på de konstigaste ställen, men de är enkla att ta bort om man vill. De kan klippas ner efter blomningen (juni) och komma tillbaka med en ny blomning. De har så vackra färger.

Läs min lilla historia om var och en.

Jag vill växa där jag själv väljer
Jag är lite introvert innan solen värmer och då håller mina örnar ihop
Det bästa mina örnar vet är att skvallra tillsammans
Men ibland blir örnarna osams och vill åt olika håll
Jag har så många lager, som jag gärna döljer ner mot marken
Ibland kan jag ha dubbelt av allting
Mest trivs jag när solen lyser
Själv tycker jag att jag är utsökt vacker.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *