Kategoriarkiv: Skapande och kreativitet

Bli mer kreativ

Snart midsommar och sommarlov. För mig ligger skapande och handens arbete varmt om hjärtat. Även om man inte arbetar med händerna, så är det en process att själen skall skötas om, värnas och värmas.

Kreativitet

Jag har hämtat in fem tips för att bli mer kreativ: (från tidningen Land 2020)

  1. Var tillåtande mot dig själv. Det är ok att pröva och misslyckas. Man lär sig mycket av processen och de misstag man gör.
  2. Var tillåtande mot varandra. Visa lyhördhet, tålamod och tolerans för att din partner eller nära vänner vill hålla på med sina projekt.
  3. Var öppen för inspiration alltid. Rör dig i naturen, gå på museer och utställningar, besök andra slöjdare, läs böcker.
  4. Anpassa ambitionsnivån efter hur livet ser ut. Starta inte för stora projekt och ta vara på småstunderna.
  5. Städa inte undan. Låt grejerna ligga framme. Man ska inte behöva städa under ett pågående projekt.

Mat

Ni kommer väl ihåg att jag gett några recept….. Bakning och matlagning är meditativt för mig och så gott. Tänk på lata sommarfrallor, rabarbermarmelad och jordgubbsglass. Sök på Recept i Favoriter längst ner på min hemsida.

UFO – Kaffe Fassett

Det är en skön känsla att göra något man tänkt göra och att slutföra det. Ett av mina äldsta projekt, UFO Unfinished Objects, är att göra en bonad. Det var 2003 (ja, så länge sedan) som jag gick en en-dagskurs på Röhsska museet i Göteborg. Det var den amerikanske textil designern Kaffe Fassett som tillsammans med sin partner Brandon Mably höll i en work shop om lapptäcke. I förväg skulle vi klippa till ett slags skålar som vi sedan skulle kombinera. Det jag verkligen kommer ihåg från dagen, var snabbhet. Vi skulle inte tänka för mycket, utan testa och sätta ihop olika färger och mönster på bitarna. Stämde det inte ändra och testa igen. Gå en bit ifrån och observera.

Nu har jag tagit upp detta UFO från lådan och gjort en bonad. Jag har inte gjort precis som det var tänkt. Det har ju gått många år…..  Jag har efter halva bonaden, börjat stjälpa skålarna och den sista är upp och nerpå. Jag började med kompositionen redan i höstas, så jag kan inte säga att det beror på att hela världen just nu är upp och ner. Jag kände mer att det är viktigt att ha balans i tillvaron, att hålla alla skålar i linje, att skålarna skall inte stjälpa, men ibland är ju livet i obalans.

Jag har broderat fast alla tygdelarna för hand, men använt symaskin till att fodra baksidan. En tunn list i överkanten håller bonaden uppe. Jag är nöjd, jag tycker om den, jag kan bocka av listan, ett ufo mindre.

Ha en bra sommar, jag tar paus på bloggen,jag finns på Facebook (Lena Nordström) och Instagram (Lena Nordstrom Nanel) kanske, när det känns så.

Från Kaffe Fassetts bok om lapptäcke
Från Kaffe Fassetts bok om lapptäcke
Min bonad
Läggsöm och Kråkspark
Ungersk stjälksöm, Hungarian Braided stem stitch
Inspiration Kaffe Fassett år 2003

Lära om Lära nytt

Det finns ett ordspråk som lyder ” man kan inte lära gamla hundar att sitta” som menas att när man har ingrodda vanor så har man svårt att ändra sig. Jag har aldrig någon sin gillat detta ordspråk. De som sagt det har ofta haft rädsla för att ändra sig och lära nytt. Jag har några exempel på rubrikens mening: Lära om Lära nytt.

Jag har inte gillat stilleben i konsten. Vissa konstverk inger ett lugn, men så snart någon sagt, nu skall vi skissa stilleben, så har jag ’gnällt’. Jag gillar inte stilleben. När jag gjorde det, tänkte jag inte på vilken negativitet jag spred. Men på en kurs  så skulle vi förenkla och stilisera stilleben. Då fick jag en helt annan känsla för det. Jag kunde äntligen lära om och lära nytt. Jag älskar fortfarande inte stilleben, men jag kan analysera och se på dem på ett mer sanningsenligt sätt och inte döma innan.

För att minska mitt ’tygberg’ och för att jag gillar det, så har jag sytt på min symaskin väldigt mycket, bl a nya överdrag till utedynor. Vilket gjorde att jag satt lite fel, spände mig och fick ont i höger knä. Med andra ord, jag började använda vänster fot till att köra gaspedalen på symaskinen. Det gick, lite trögt till att börja med, men nu gör jag det hela tiden även om höger knä är bra. Jag har lärt nytt.

Jag har övat på något nytt också. Det första kuddöverdraget har jag sytt i en lapptäckesteknik som heter Stack and Slash. Googla gärna på tekniken, tygerna är till stor del gamla herrskjortor.

Kumminbröd

Tänkte dela med mig av skapande verksamhet:

Gillar ni att sy och brodera, både nybörjare och vana, så testa att följa på Facebook, en utmaning varje vecka. Det går att skriva på svenska, det översätts. Adressen är: TextileArtist.org community stitch challenge 2020. Nedan är mitt bidrag till första veckans utmaning.

Gillar ni att baka så kommer här ett supergott Kumminbröd. Det har funnits med mig länge och jag tror receptet hette Utö-bagarens kumminbröd.

Kumminbröd

50 gr jäst, 8 dl ljummet vatten, 4 dl vetemjöl

Smula jästen i degbunken och häll över ljummet vatten. Rör om och tillsätt vetemjölet. Låt stå och jäsa i 30 minuter.

Ca 16 dl Rågsikt, 3 tsk salt, 1 msk kummin; Till utbakning 2 dl vetemjöl

Tillsätt rågsikt, salt och kummin och arbeta ihop till en deg. Forma till två limpor, sikta över grovt rågmjöl, skåra på några ställen och låt jäsa i 45 minuter.

Grädda limporna i nedre delen av ugnen, börja på 250 grader, sänk genast till 200 grader och grädda ca 50 minuter. Om ni brukar använda termometer för att kolla om brödet är klart skall det vara 98 grader.

Om ni gillar att promenera, se långsiktigt, över hav och sjö. Om ni bara tänker tänk långsiktigt.

Mormorsrutor

Det är väldigt meditativt och avkopplande för mig att virka. Helst i något mönster som bara sitter i fingrarna, t ex mormorsrutor.

Exempel på mina textila projekt av växtfärgat två-trådigt ullgarn är just nu:

• många små restgarner till utedyna

• En eller två färgnyanser till filt

Det kan bli tavlor också. På inredningsmässan i Milano i Italien våren 2019 hade firman Missoni inrett ett helt rum i virkat, över möbler, kuddar och tavlor. Kolla in, tryck på den röda Missoni knappen och se alla bilderna…….

Eko tryck

På Älvkultur senast, så frågade många om Eko-tryck. Jag vill därför försöka ge en kort beskrivning av Eko tryck eller Eco print. Det är ett hållbart kontakttryck som överför lövets färg till tyg eller papper. Man lägger färska löv och växter i tyg, packar hårt och färgar i växtbaserat bad. Kontakten ger ett vackert avtryck. Inget tryck blir det andra likt. Det beror på så många variabler: betning, växter, årstid, tryck, värme, tid, färgbad.

Jag har gått på kurs förra året hos Ingegerd Schönborg och Kristina Blixt i Atelje Trycklek. Sedan har jag testat själv och läst en bok av India Flint. Hon är från Australien och har blivit något av en expert i världen på Eco print.

När jag testar eller experimenterar själv så blir resultatet lite olika. Ibland verkar det vara bra tryck, men då kanske jag tvättar det för hårt och då försvinner en del. Men ibland blir det starka tryck. En del av det vackraste är vanligt ogräs som jag bara snurrar runt i tyg och knyter hårt. Det är detta jag älskar mest med Eko-tryck, resultatet är inte förutsägbart. Processen liknar växtfärgning och nedan kan ni se:

• Färgkulla som jag kokar som blir till gult färgbad

• Jag har samlat växter som legat i rostigt vatten bad

• Jag lägger växter på tyg och papper och rullar ihop och knyter hårt.

• Sedan får det hela koka i färgbadet en timma, när det svalnat något så är det spännande att knyta upp och rulla ut tyget.

• En del av tygerna broderar jag på t ex Lilla huset.

Att starta

Har ni startat med era mål för 2018? Undrar ni kanske varför en del människor får gjort så mycket men andra inte? Vad kan det bero på? Är det rätt motivation eller inspiration? Eller är det bara att starta….

Jag har inte så många stora mål för 2018. Några projekt har jag startat och tänker fortsätta med. Jag har tänkt sy kläder till mig av de tyger jag samlat på mig. Det blir nog något broderi på kläderna också, se på fotot.

Jag har gått med i en facebook grupp som heter Stygn varje dag 2018, jag broderar en tråd om dagen, så här ser det ut så här långt. Inga krav, bara ren meditation.

Men verkligheten ger sig ju till känna. I veckan fick jag en beställning på en lila soffa till dockorna. Det är mitt ena barnbarn som fyller fyra år på lördag, som ville ha en soffa. Det blev så fin om jag får säga det själv och massor av kuddar.

Soffa till dockorna
Soffa till dockorna

Broderi på tunika
Broderi på tunika

Stygn varje dag
Stygn varje dag

Magiska färger

Jag återupplever 1980-talet när jag växtfärgar, det är magiskt att se olika färger växa fram ur växtdelar. I år har jag ordnat det bra, en elektrisk kokplatta och en nyköpt rostfri kastrull, står bra på altanen. Jag behöver inte elda under någon gryta med ved, det räcker att röra i grytan emellanåt, så inte ullgarnet kokar.

Så här gör jag när jag växtfärgar:

Ullgarn måste betas först, dvs kokas en timma tillsammans med betmedel, jag valde alun. Sedan plockar man växter och kokar dessa i en timma, silar ifrån och sedan läggs ullgarnet i och kokas en timma. När man tar upp det så är det oftast ganska mycket färg kvar i badet, så då får det bli ett nystan till som kan få färg genom att kokas en timma. Därefter skall garnet tvättas och sköljas.

Årets färgväxter var tre:

Renfana som gav klara gula färger; fläderbär (som jag haft frusna) som gav rödaktig dunkel färg; och röda lökskal som gav brunaktig färg. Jag trodde lökskalen skulle bli röda, men det är troligen med en annan betning (vinsten+tennsalt) som det blir så.

Det är beroendeframkallande färgning, så i slutet på dagen så blandade jag alla färgslattar och det blev en mixad färg, ljust brun.

Dessutom färgade jag bomullstyg och det blev fina färger. Det goda resultatet var tack vare ett för mig nytt sätt att beta tyg, först med tannin och sedan med alun.

Växtfärgade ullgarner färgade med från vänster renfana, fläderbär, lökskal och mix
Växtfärgade ullgarner färgade med från vänster renfana, fläderbär, lökskal och mix

Renfana
Renfana

Gult ullgarn färgat med renfana
Gult ullgarn färgat med renfana

Ullgarn påbörjad färgning med fläderbär
Ullgarn påbörjad färgning med fläderbär

 

Tvättade tyger färgade med fläderbär, renfana och röda lökskal
Tvättade tyger färgade med fläderbär, renfana och röda lökskal

Silke

Mullbärssilke är det silke som kommer från silkesfjärilen Bombyx Mori som endast äter löv från mullbärsträdet. Materialet silke kommer från den vita silkeskokongen som silkeslarven spinner under sin förvandling till färdig silkesfjäril. Det unika med silke är att larven spinner en sammanhängande silkesfiber som är världens längsta naturfiber vilket möjliggör de otroligt lena och långa silkestrådarna. För att få haspelsilke som är den finaste kvalitén av siden ångar man kokongerna och frigör silkestråden. 

Jag lärde mig en del när jag besökte Kina för ca 10 år sedan. Kokonger som är OK går direkt i fabriken till tråd, men de kokonger som är dubbla går till att tillverka silkesvadd som man gör täcken av, helt underbara täcken, svala på sommaren och varma på vintern. Detta kan man läsa och mer på Sidenselmas hemsida.

Se mina foton från tillverkningen av sidentråd.

Silkeslarver

Silkekokonger

Vävning igen

Det var fantastiskt, det är 20 år sedan jag satte upp en väv och vävde och det gick bra den här gången också. Jag kom ihåg allt. Det är en noggrann procedur och process att sätta upp en väv. Det går inte att slarva eller hoppa över något, t ex en tråd eller solv. Vävspråket är ganska speciellt, med ord som varp och lattor och solv med mera. Varp är de trådar som spänns från bakre delen av vävstolen och framåt, lattor är de träpinnar som sitter uppknutna mellan solven och tramporna och solv är de trådöglor (en lång en kort en lång) som man stoppar tråden och solvkäppar i (som bildar skaft) och som knyts ned till lattorna osv. Det är bl a de som gör att det blir skäl i väven. Inte själ även om man kan tro det. Det är så välgörande och avkopplande för själen att har ett stort och klart skäl där man lägger in inslaget.

I mitt fall vävde jag en trasmatta på tre meter i blandade glada färger och det var så roligt. Jag har kvar ca tre meter till av varpen och vad skall det då bli? Kanske dörrmattor av snören och balbuntband. Det tipset fick jag av en grupp på Facebook som jag anslutit mig till, nämligen Vävspolen. Det är över 5000 personer anslutna till gruppen som enbart diskuterar vävning och det väldigt intensivt och kunnigt. Häftigt att kunna delta. Nu skall jag bara få tag i balbuntband, kanske från sonen och sonhustrun som har flera hästar.

glad trasmatta detalj

vävstol

hela vävstolen

gladare trasmatta

matta bakom varpen
En glad matta bakom ny varp som kan bli något helt annat.