Alla regelbundna sysslor som man upprepar fyller på källan. Att laga mat, skära grönsaker. Att promenera minst en halvtimme varje dag. Att sy är både lugnt och enformigt. Att vinterbada (inte jag), att duscha, att städa, att sticka – allt stimulerar den kreativa delen av vår hjärnan. Tänk efter vilken metod som passar dig bäst och använd den.
Fantasin behöver lättja – långvarigt, ineffektivt, förnöjt slöande, klotter och pyssel. Har någon sagt.
Jag väntar…. Jag mailar en vän.
Om man (läs jag) inte experimenterar så kommer man inte framåt, man utvecklas inte. Men det är ju inte allt som blir lyckat. Nu kommer några inte helt lyckade områden hos mig, dvs misslyckade. Men det innebär ju inte att jag försöker igen.
Här har jag gjort en pesto på enbart morotsblast. Det smakade ok, men inte så jättegott. Nästa gång skall jag pröva med hälften morotsblast och hälften persilja och libbsticka. Jag skall också försöka färga ullgarn med morotsblasten, det lär bli färg.
Ett experiment som försvann var att göra en rosenolja. Jag plockade rosenblad av starkt doftande rosor som Ros de Recht och Rosa Mundi och la i solrosolja. Nästa dag hällde jag av det, kastade bladen och plockade nya doftande blad och la i oljan. Så höll jag på några dagar. Sista dagen så hade jag hällt oljan i en fin liten burk, men tyvärr ställt den strategiskt fel på köksbänken. Nästa dag när jag kom upp på morgonen så saknade jag burken. Den låg rengjord i diskmaskinen. Oljan uthälld, tack min äkta hälft för att du oftast diskar. Det kommer en ny sommar och rosorna blommar igen.
Purpurklätt en en trevlig perenn. Den har jag vid en trappa i sandjord och den trivs bra. Färgen är så häftig, så jag testade att plocka blad och hamra på tyg. Det blev svart och inte något vidare.
Jag har också testat att trycka på tyg med hjälp av bläck. Jag tog blad och klippte fyrkanter och målade på baksidan av bladet och sedan lägga mot ett tyg. Det blev inte bra, klumpar och prickar. Jag använde blad från Tobaksblomma. Jag kanske kan pröva ett annat år med andra blad, eller hade jag på för mycket bläck? Förresten heter det blad eller löv?
Eko-tryck eller Eco print är ett hållbart kontakttryck som överför lövets färg till tyg eller papper. Man lägger färska löv och växter i tyg, packar hårt och färgar i växtbaserat bad. Kontakten ger ett vackert avtryck. Inget tryck blir det andra likt. Det beror på så många variabler: betning, växter, årstid, tryck, värme, tid, färgbad. Resultatet är inte förutsägbart, så spännande.
Så här brukar jag presentera vad jag gör, se foto från den här sommaren 2020. Lika roligt som vanligt, se här som tidigare eller här
Snart midsommar och sommarlov. För mig ligger skapande och handens arbete varmt om hjärtat. Även om man inte arbetar med händerna, så är det en process att själen skall skötas om, värnas och värmas.
Jag har hämtat in fem tips för att bli mer kreativ: (från tidningen Land 2020)
Ni kommer väl ihåg att jag gett några recept….. Bakning och matlagning är meditativt för mig och så gott. Tänk på lata sommarfrallor, rabarbermarmelad och jordgubbsglass. Sök på Recept i Favoriter längst ner på min hemsida.
Det är en skön känsla att göra något man tänkt göra och att slutföra det. Ett av mina äldsta projekt, UFO Unfinished Objects, är att göra en bonad. Det var 2003 (ja, så länge sedan) som jag gick en en-dagskurs på Röhsska museet i Göteborg. Det var den amerikanske textil designern Kaffe Fassett som tillsammans med sin partner Brandon Mably höll i en work shop om lapptäcke. I förväg skulle vi klippa till ett slags skålar som vi sedan skulle kombinera. Det jag verkligen kommer ihåg från dagen, var snabbhet. Vi skulle inte tänka för mycket, utan testa och sätta ihop olika färger och mönster på bitarna. Stämde det inte ändra och testa igen. Gå en bit ifrån och observera.
Nu har jag tagit upp detta UFO från lådan och gjort en bonad. Jag har inte gjort precis som det var tänkt. Det har ju gått många år….. Jag har efter halva bonaden, börjat stjälpa skålarna och den sista är upp och nerpå. Jag började med kompositionen redan i höstas, så jag kan inte säga att det beror på att hela världen just nu är upp och ner. Jag kände mer att det är viktigt att ha balans i tillvaron, att hålla alla skålar i linje, att skålarna skall inte stjälpa, men ibland är ju livet i obalans.
Jag har broderat fast alla tygdelarna för hand, men använt symaskin till att fodra baksidan. En tunn list i överkanten håller bonaden uppe. Jag är nöjd, jag tycker om den, jag kan bocka av listan, ett ufo mindre.
Ha en bra sommar, jag tar paus på bloggen,jag finns på Facebook (Lena Nordström) och Instagram (Lena Nordstrom Nanel) kanske, när det känns så.
Det finns ett ordspråk som lyder ” man kan inte lära gamla hundar att sitta” som menas att när man har ingrodda vanor så har man svårt att ändra sig. Jag har aldrig någon sin gillat detta ordspråk. De som sagt det har ofta haft rädsla för att ändra sig och lära nytt. Jag har några exempel på rubrikens mening: Lära om Lära nytt.
Jag har inte gillat stilleben i konsten. Vissa konstverk inger ett lugn, men så snart någon sagt, nu skall vi skissa stilleben, så har jag ’gnällt’. Jag gillar inte stilleben. När jag gjorde det, tänkte jag inte på vilken negativitet jag spred. Men på en kurs så skulle vi förenkla och stilisera stilleben. Då fick jag en helt annan känsla för det. Jag kunde äntligen lära om och lära nytt. Jag älskar fortfarande inte stilleben, men jag kan analysera och se på dem på ett mer sanningsenligt sätt och inte döma innan.
För att minska mitt ’tygberg’ och för att jag gillar det, så har jag sytt på min symaskin väldigt mycket, bl a nya överdrag till utedynor. Vilket gjorde att jag satt lite fel, spände mig och fick ont i höger knä. Med andra ord, jag började använda vänster fot till att köra gaspedalen på symaskinen. Det gick, lite trögt till att börja med, men nu gör jag det hela tiden även om höger knä är bra. Jag har lärt nytt.
Jag har övat på något nytt också. Det första kuddöverdraget har jag sytt i en lapptäckesteknik som heter Stack and Slash. Googla gärna på tekniken, tygerna är till stor del gamla herrskjortor.
Tänkte dela med mig av skapande verksamhet:
Gillar ni att sy och brodera, både nybörjare och vana, så testa att följa på Facebook, en utmaning varje vecka. Det går att skriva på svenska, det översätts. Adressen är: TextileArtist.org community stitch challenge 2020. Nedan är mitt bidrag till första veckans utmaning.
Gillar ni att baka så kommer här ett supergott Kumminbröd. Det har funnits med mig länge och jag tror receptet hette Utö-bagarens kumminbröd.
50 gr jäst, 8 dl ljummet vatten, 4 dl vetemjöl
Smula jästen i degbunken och häll över ljummet vatten. Rör om och tillsätt vetemjölet. Låt stå och jäsa i 30 minuter.
Ca 16 dl Rågsikt, 3 tsk salt, 1 msk kummin; Till utbakning 2 dl vetemjöl
Tillsätt rågsikt, salt och kummin och arbeta ihop till en deg. Forma till två limpor, sikta över grovt rågmjöl, skåra på några ställen och låt jäsa i 45 minuter.
Grädda limporna i nedre delen av ugnen, börja på 250 grader, sänk genast till 200 grader och grädda ca 50 minuter. Om ni brukar använda termometer för att kolla om brödet är klart skall det vara 98 grader.
Om ni gillar att promenera, se långsiktigt, över hav och sjö. Om ni bara tänker tänk långsiktigt.
Det är väldigt meditativt och avkopplande för mig att virka. Helst i något mönster som bara sitter i fingrarna, t ex mormorsrutor.
Exempel på mina textila projekt av växtfärgat två-trådigt ullgarn är just nu:
• många små restgarner till utedyna
• En eller två färgnyanser till filt
Det kan bli tavlor också. På inredningsmässan i Milano i Italien våren 2019 hade firman Missoni inrett ett helt rum i virkat, över möbler, kuddar och tavlor. Kolla in, tryck på den röda Missoni knappen och se alla bilderna…….
På Älvkultur senast, så frågade många om Eko-tryck. Jag vill därför försöka ge en kort beskrivning av Eko tryck eller Eco print. Det är ett hållbart kontakttryck som överför lövets färg till tyg eller papper. Man lägger färska löv och växter i tyg, packar hårt och färgar i växtbaserat bad. Kontakten ger ett vackert avtryck. Inget tryck blir det andra likt. Det beror på så många variabler: betning, växter, årstid, tryck, värme, tid, färgbad.
Jag har gått på kurs förra året hos Ingegerd Schönborg och Kristina Blixt i Atelje Trycklek. Sedan har jag testat själv och läst en bok av India Flint. Hon är från Australien och har blivit något av en expert i världen på Eco print.
När jag testar eller experimenterar själv så blir resultatet lite olika. Ibland verkar det vara bra tryck, men då kanske jag tvättar det för hårt och då försvinner en del. Men ibland blir det starka tryck. En del av det vackraste är vanligt ogräs som jag bara snurrar runt i tyg och knyter hårt. Det är detta jag älskar mest med Eko-tryck, resultatet är inte förutsägbart. Processen liknar växtfärgning och nedan kan ni se:
• Färgkulla som jag kokar som blir till gult färgbad
• Jag har samlat växter som legat i rostigt vatten bad
• Jag lägger växter på tyg och papper och rullar ihop och knyter hårt.
• Sedan får det hela koka i färgbadet en timma, när det svalnat något så är det spännande att knyta upp och rulla ut tyget.
• En del av tygerna broderar jag på t ex Lilla huset.
Har ni startat med era mål för 2018? Undrar ni kanske varför en del människor får gjort så mycket men andra inte? Vad kan det bero på? Är det rätt motivation eller inspiration? Eller är det bara att starta….
Jag har inte så många stora mål för 2018. Några projekt har jag startat och tänker fortsätta med. Jag har tänkt sy kläder till mig av de tyger jag samlat på mig. Det blir nog något broderi på kläderna också, se på fotot.
Jag har gått med i en facebook grupp som heter Stygn varje dag 2018, jag broderar en tråd om dagen, så här ser det ut så här långt. Inga krav, bara ren meditation.
Men verkligheten ger sig ju till känna. I veckan fick jag en beställning på en lila soffa till dockorna. Det är mitt ena barnbarn som fyller fyra år på lördag, som ville ha en soffa. Det blev så fin om jag får säga det själv och massor av kuddar.
Jag återupplever 1980-talet när jag växtfärgar, det är magiskt att se olika färger växa fram ur växtdelar. I år har jag ordnat det bra, en elektrisk kokplatta och en nyköpt rostfri kastrull, står bra på altanen. Jag behöver inte elda under någon gryta med ved, det räcker att röra i grytan emellanåt, så inte ullgarnet kokar.
Ullgarn måste betas först, dvs kokas en timma tillsammans med betmedel, jag valde alun. Sedan plockar man växter och kokar dessa i en timma, silar ifrån och sedan läggs ullgarnet i och kokas en timma. När man tar upp det så är det oftast ganska mycket färg kvar i badet, så då får det bli ett nystan till som kan få färg genom att kokas en timma. Därefter skall garnet tvättas och sköljas.
Renfana som gav klara gula färger; fläderbär (som jag haft frusna) som gav rödaktig dunkel färg; och röda lökskal som gav brunaktig färg. Jag trodde lökskalen skulle bli röda, men det är troligen med en annan betning (vinsten+tennsalt) som det blir så.
Det är beroendeframkallande färgning, så i slutet på dagen så blandade jag alla färgslattar och det blev en mixad färg, ljust brun.
Dessutom färgade jag bomullstyg och det blev fina färger. Det goda resultatet var tack vare ett för mig nytt sätt att beta tyg, först med tannin och sedan med alun.
