Den långsamma lyckan, att brodera

Jag startar oftast med en tom yta och jag känner glädjen i att inte veta vad det blir. Sedan sträcker sig trådar och färger fram som linjer, som broar och de växer under arbetet till ett uttryck som ger harmoni. När färgerna styr blir det oftast icke föreställande. Det finns inget självklart slutresultat förutom möjligheterna framåt.

Ibland börjar jag med en klar idé och skissar flera gånger innan jag startar. Den kreativa processen är igång och slutar i handens kunskap och reflektion inför kompositionen.

Jag använder olika stygn och garn i olika grovlekar för att brodera och mina mest använda stygn är stjälkstygn, kedjestygn, langett, franska knutar, kråkspark, y-stygn, korsstygn och raka stygn med flera.  Så här försöker jag förklara hur jag gör när jag börjar att brodera fritt.  Det är som att måla, lika enkelt eller lika svårt, men lika avkopplande. 

Reflektion

Det är också mycket viktigt att reflektera emellan. Man får sätta upp sitt verk på väggen och titta på det från långt håll och nära. Ofta brukar jag ta ett foto med mobilen och sedan titta på det där. Då kan det se helt annorlunda ut.  Är jag nöjd?

Fågelspår

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *