Akleja

Till alla ungdomar som tar examen i dagarna vill jag ge dem några aklejor.

Till alla som vill ha inspiration till nya skisser och mönster, se på alla dessa former och färger.

Det latinska släktnamnet aquilegia har flera förklaringar. En är att namnet kan härledas ur latinets aquila = örn, eftersom blommornas sporrar liknar krökta örnnäbbar.

Vanlig akleja, A. vulgaris, är omtalad i medeltida nordiska örtböcker och ansågs förr giftig, men användes mot skabb och sår. Troligen odlades den redan på 1600-talet i Sverige. Men blev vanlig först från 1800-talet och framåt. Jag tycker om dem för de är så ostyriga. De är lättodlade, de frösår sig på de konstigaste ställen, men de är enkla att ta bort om man vill. De kan klippas ner efter blomningen (juni) och komma tillbaka med en ny blomning. De har så vackra färger.

Läs min lilla historia om var och en.

Jag vill växa där jag själv väljer
Jag är lite introvert innan solen värmer och då håller mina örnar ihop
Det bästa mina örnar vet är att skvallra tillsammans
Men ibland blir örnarna osams och vill åt olika håll
Jag har så många lager, som jag gärna döljer ner mot marken
Ibland kan jag ha dubbelt av allting
Mest trivs jag när solen lyser
Själv tycker jag att jag är utsökt vacker.

Mellan hägg och syren

Mellan hägg och syren är ett uttryck för en tidsperiod på ca tre veckor på våren, dvs nu, nu. Tiden räknas ju i dagar, kanske timmar och minuter. Just nu känner jag att jag har en annan tideräkning: nästa år, hösten och hur länge räcker havregrynspaketet; hur länge räcker hudkrämen; dvs tills nästa beställda matpaket kommer. Men oavsett tiden, så kommer värmen och blommorna. Se ett antal bilder tagna idag 22 maj, till alla ni som fyller år idag. Jag blir glad av foton på blommor.

Varje dag är en gåva

att göra något bra av.

Okänd lökväxt
Harris
Kommer inte ihåg
Gul gullviva
Röd gullviva
Maskros
Murreva
Äpple
Brunnäva
Klematis Alba Plena

Vad är livet?

Vad är livet? Allting handlar om val och när vi väljer, vad gör vi då? Väljer vi det kända eller okända? Men är det inte just i det val vi gör, som vi särskiljer oss som individer? Vi är helt fria att välja själva och välja vår framtid.

Även om jag inte rest till så många platser, så älskar jag kartor. Kan det vara för att livet är jämförbart med kartor? För att finna sin väg, måste man ständigt välja riktning och väg.

Vad händer om man bara går runt och runt? Blir det som myran på broderiet på mina väskor?

Väljer du att livet skall vara vitt, svart eller grått?

En ’ny’ Greta

Jag har besökt Ystad konstmuseum och träffat på en för mig ’ny’ textilkonstnär, Greta Sandberg. Enligt Wikipedia föddes hon i 1909 i Bollnäs och dog i Ystad 2004. Hon var självlärd och började som konstnär i femtioårsåldern. Det måste då ha varit ungefär på 1960-talet som hon började brodera.

Greta Sandbergs verk

Hennes bilder fångade mig direkt när jag såg verken. Hon broderade mest med vanlig svart sytråd och små stygn, människor, ansikten, natur. Enligt en intervju vid en tidigare minnesutställning säger hon: ’Jag tänkte att människor har så mycket rynkor, att jag ville sy det’.

För mig fanns det nog mycket mer än rynkor i hennes bilder, mer av upplevelser, berättelser och existentiella frågor. Det som är fantastiskt är att hon redan från 1960-talet broderade FRITT. Jag trodde att det var ett senare tillkommet uttryckssätt, bl a initierat av Elsa Agelii när hon startade Täcklebo Broderiakademi. Tänk så lite man vet.

Det kanske finns ännu fler som broderade fritt tidigare. Är det någon som vet?

Greta Sandberg

Greta Sandberg

Greta Sandberg

Greta Sandberg

Greta Sandberg

Silke

Mullbärssilke är det silke som kommer från silkesfjärilen Bombyx Mori som endast äter löv från mullbärsträdet. Materialet silke kommer från den vita silkeskokongen som silkeslarven spinner under sin förvandling till färdig silkesfjäril. Det unika med silke är att larven spinner en sammanhängande silkesfiber som är världens längsta naturfiber vilket möjliggör de otroligt lena och långa silkestrådarna. För att få haspelsilke som är den finaste kvalitén av siden ångar man kokongerna och frigör silkestråden. 

Jag lärde mig en del när jag besökte Kina för ca 10 år sedan. Kokonger som är OK går direkt i fabriken till tråd, men de kokonger som är dubbla går till att tillverka silkesvadd som man gör täcken av, helt underbara täcken, svala på sommaren och varma på vintern. Detta kan man läsa och mer på Sidenselmas hemsida.

Se mina foton från tillverkningen av sidentråd.

Silkeslarver

Silkekokonger

Geometriskt broderi

Vi har fått fina dukar i vitt och blått av vår nära och kära släkting Tora. Den ser ganska enkel ut på bilden, men det är den verkligen inte. Det är mycket arbete nerlagt.

Hardangersöm

Den är sydd i Hardangersöm som är en gammal teknik oftast i vitt. Troligen spreds den från kontinenten och norrut på 1600-talet. Den var vanlig speciellt i Norge på 1800-talet i t ex folkdräkter, lakan och örngott. De vävde själva sitt linnetyg med hemspunnet lingarn och broderade.  Bohuslän gränsar ju till Norge och jag tror den var vanlig även där. Från min farmor har jag ärvt lakan med bred spets gjord i Hardangersöm.  

Idag sys den på tuskaftsväv med bomulls- eller lingarn. Tyget måste vara jämnt vävt eftersom mönstren bygger på kvadrater. Man syr först fyrkanter i klostersöm (plattsöm); traditionellt sys fem raka stygn över fyra trådar. Sy alla klostersömmar och andra dekorationssömmar klara enligt det mönster man valt. Sedan börjar det spännande. Ta en vass och spetsig brodersax och klipp av och ta bort trådar närmast klostersömmen på de ställen där det skall vara hål. Bind ihop de trådar som är kvar till stolpar genom att använda tränsad hålsöm eller slingstygn. Hålen kan sedan dekoreras med diagonala trådkors.

Hardangersöm