Med advent kommer en väntans tid, kanske hektisk, men det gäller att ta det lugnt. The future will be what we make it. Minska eller öka på dina ’måsten’, eller sprid ut dem, häng upp lite juldekorationer redan till advent.
Om jag har tillfälle så brukar jag besöka någon julmarknad. De börjar ju tidigare och tidigare. Där finns alltid något användbart att ge bort eller till sig själv, hemstöpta ljus, träarbeten, tovade eller stickade plagg eller en tomte till.
Om man ser uppåt och inte ser en inspirerande himmel, utan gråmulet väder. Då är alternativet att se nedåt istället. Titta ner i marken, så kan man finna ännu mer detaljer med en annan färgskala. Nu är det jordfärgerna brunt, beige, grönt (innan snön kommer). Jag fascineras av formerna och det som är emellan. Se på marken runt blåsippan. Tittar man noga kan man till och med få se en padda.
Se uppåt och låt er inspireras, se himlen. När man undrar hur vädret är, är det mot himlen man tittar. Jag har samlat några foto som inspirerar mig, färgerna skiftar ständigt, grått-blått-rosa-vitt. Undrar vad det är idag för himmel?
Jag upphör aldrig att vara nyfiken på det jag inte kan. Det tar sig olika uttryck. Ett projekt jag nyss färdigställt är att sy nya stygn. Det blev totalt 25 rutor med 24 olika stygn. Av de 24 olika stygnen så hade jag gjort 11 stycken tidigare, så totalt 13 helt nya stygn för mig. Favoriten blev Portugisiska stjälkstygn som fick två rutor. Det blev en bonad, nu återstår mjuk montering.
Jag har blivit inbjuden att ställa ut mina bilder på GKN i Trollhättan. Det är extra roligt eftersom det är min gamla arbetsplats som tidigare hette Volvo Aero. Jag var också med att göra en nystart för konstföreningen där. GKN är en arbetsplats som endast de anställda kommer in på, så de av Er som läser detta som arbetar där, gå och titta i matsalen. Jag ställer ut mellan 31 oktober och 22 november.
Ett besök i augusti som satte positiva spår i minnet, var att se hällristningarna i Tanum. En kunnig guide berättade på ett levande sätt hur, vad och när dessa inristade tecken i klipporna kom till. Att de målat dem i rött är ett sent påhitt, men då syns de ju mycket bättre. Det fanns inte så många kvinnor med de som fanns hade hästsvans så man kunde särskilja dem från män som endast hade penis. Det är många saker som fascinerar när man hör och läser om historien, men det är två aspekter jag tänker på. Det ena är att dessa hällristningar har kommit till under flera hundra år under bronsåldern, jämfört med Birka som endast fanns under kortare tid. Det andra är att människorna rodde med båt till England i en båt utan dagens hjälpmedel, vägledda av stjärnor, sol och måne. Modiga människor.
Jag är med i Täcklebo Broderiakademi sedan snart tio år och tillhör Uddevalla-gruppen. Där har vi i år börjat med vandringsbroderi och den som börjar väljer ett tema som är hemligt. Gissa vad mitt tema är, just det hällristningar!
Förresten det finns hällristningar på andra håll i Sverige också, Dalsland och Skåne bland annat, mer att besöka och inspireras av.
Jag har blivit utvald att delta med en tavla i Fritt Broderi i den jurybedömda höstsalongen på Galleri Fågel i Beddingestrand. Det är så roligt. Vernissage är 27 oktober, men tyvärr jag är i Västsverige och inte i Skåne just då. Fotot visar en liten detalj av ’Försommarfjärilar’.
Har Ni sett att jag har ändrat på min sida Inspiration. Där finns nu foto på en del av de ’bilder’ som jag sålt under åren.
Glad höst med min japanska lönn, Acer japonicum ’Indian summer’!
I Köpenhamn ganska nära Kastrup finns ett stort museum ’Arken’. Där har nyss öppnat en utställning med Van Gogh målningar. Den pågår mellan 1 sept till 20 januari 2019. Den sker i samarbete med Kröller-Müller museum i Holland och fokuserar på förhållande mellan konst, människa, natur och religion. Det är ett urval av Van Goghs målningar, men mycket sevärd. Plus hela anläggningen med permanenta utställningar av bl a Willumsen och Damien Hirst. Har Ni tillfälle så planera in ett besök.
Emil Nolde, egentligen Emil Hansen, föddes 1867 i byn Nolde i Schleswig, död 13 april 1956 i Seebüll i Schleswig-Holstein, nära gränsen mellan Danmark och Tyskland.
Han var bondson och roade sig tidigt med att utföra målningar i fläder- och rödbetssaft. De stränga föräldrarna ogillade den onyttiga konstnärligheten och därför fick han gå en träbildhuggarutbildning i Flensburg. Tack vare en lyckad vykortspublicering – med bilder föreställande alper och väsen – blev Nolde ekonomiskt oberoende och kunde flytta från föräldrahemmet. Detta blev starten på ett av de mest omtvistade konstnärskapen i Tysklands historia.
Han var en av huvudföreträdarna för expressionismen. I centrum för hans konst stod, förutom landskapet, människan själv. Blommor och trädgårdar är ett tema som som löper som en röd tråd genom hans skapande. Denne strängt religiöst uppfostrade konstnär ville uttrycka tingens innersta kärna genom färgen istället för att imitera naturen.
Enligt uppgift var Nolde var medlem i det nazistiska partiet från 1920-talet, men 1941 utfärdades ett totalt yrkesförbud då han ansågs inkapabel till att producera ”bra” konst. Han blev utfryst under dessa år. Han ansåg själv att hans konst var urtysk. Oavsett hans åsikter som jag inte delar, så är det de starka färgerna som inspirerar i hans måleri.
”När jag målade, önskade jag alltid att färgerna genom mig, som målare, skulle ordna sig på duken lika följdriktigt som naturen själv skapar sina formationer, som malm och kristaller bildas, som mossa och alger växer, som blommorna öppnar sig under solens strålar och måste blomma.”
1937 står hans drömhus i Seebüll äntligen klart, och den trädgård han skapar tillsammans med sin fru Ada är mycket vacker. Han utformade trädgården enligt bokstaven A och E, se foto. Idag är här museum och en stor anläggning med utställning om Emil Nolde, mycket sevärt. Det platta landskapet som finns runtom är speciellt och jag förstår hans fascination.
