Är fritt broderi konst eller konsthantverk?

Räknas broderi som konst eller konsthantverk? Spelar det någon roll? När det gäller att delta i utställningar där det traditionellt är måleri, olja och akryl, så spelar det roll. Detta dilemma gäller säkert för fotografi, trä, smide, keramik och skulptur. Det jag hoppas på framöver är att det skall ses som självklart att flera textila verk skall visas i samma sal som övriga verk. Jag anser att de är konst och inte konsthantverk. Konsthantverk, definitionen kan vara bruks- eller prydnadsföremål som används varje vecka och som är konstnärligt uformade. Konsthantverk har oftast ett användbart syfte i vardagen.

Vad göra för att fritt broderi, monterade som tavlor skall bli mer accepterade? Skall vi måla på tyget och brodera mindre? Skall vi kvinnor skaffa en pseudonym med ett manligt namn? Skall vi brodera först, montera och måla över alltihop?  Skall vi lägga lösa trådar i akrylfärgen och måla? Det finns hur många galna idéer som helst. Leka med trådar och färg? Skall vi leka, så har jag läst att någon tycker:

Playtime allows you to jump in anywhere and everywhere. Play is the key to finding your own voice. Your song is out there somewhere, among the brights and shadows of fiber, yarn and story, hidden amongst technique and process.

When you play, you get closer to capturing your artistic self.

The ability to play, fearlessly and fantastically, is a fundamental skill upon which so many other creative skills are based.

Se på min tavla Lek sydd i fritt Svartstick. Hur många sätt att leka ser ni?

Bilder som inspiration

När du ser en fin bild eller naturvy kanske du tänker, tänk om jag kunde brodera den. Det gör jag ibland. Det är den tanken som är inspiration till en tavla. Utifrån en bild har jag använt tanken några gånger med själva bilden infogad i broderiet.

Broderiakademin

Den första gången var en övning i Broderiakademin i Uddevalla för länge sedan. Vi blev tilldelade var sin bild och skulle sy fast den på vitt tyg. Sedan fick fantasin flöda, vad kunde det bli? Skulle det vara samma färg? Skulle linjerna fortsätta? Resultatet var detta.

Textile Artist.Org

Nästa gång jag träffade på  bild som inspiration var för några månader sedan i en övning som Textile Artist.com Stitch Club hade. Jette Clover var inbjuden att leda och vi skulle utgå från ett frimärke. Just det, den lilla bilden som ofta är vacker eller inte? Förr var det många ’gubbar’ och kungar på frimärken, men idag tycker att frimärken är både fina och aktuella. Det ingick i övningen om färger och komposition men jag vill berätta om slutresultatet. Den första frimärksbilden jag valde var den här vinterbilden.

Men vem har frimärken idag? Det finns tydligen nästan 4000  filatelister i Sverige och det är ökande, Svenska Filatelistförbundet. Jag har aldrig tillhört de hängivna, men när man var i skolåldern var det populärt och jag har aldrig slängt min lilla låda med frimärken. Den lådan letade jag upp och tittade igenom och hittade flera vackra frimärken och många ’gubbar’. Det är en speciell person jag vill berätta om.

Glöm dock inte att frimärken har upphovsrätt, se tidigare inlägg.

Samuel Goodwin

Det var en engelsman som fångade mitt intresse, Samuel Goodwin. Vad gjorde en engelsk person på ett svenskt frimärke? Det måste under sökas. Han anses vara den svenska mekanikens fader och vilken historia jag fann.  Jag letade vidare om honom och om principen för ångmaskinens funktion och vilken båtpropeller han gjorde. Tekniska museet hade bra länkar. Jag är intresserad av historia, så det jag uppfattade om hans liv och livsöde, har jag försökt leta upp, skriva om och sammanfatta under mitt broderi. Så här blev till slut min bild av Samuel Goodwin i ett broderi inspirerat av ett frimärke.

Samuel Owen (född 12 maj 1774 – död 15 februari 1854), var en brittisk-svensk ingenjör, uppfinnare och industri. Han grundade en verkstad i Stockholm 1809 som producerade ett stort antal mekaniska komponenter och har sedan dess ansetts vara ”grundaren av den svenska mekaniska industrin”.

Owen föddes i Norton i Hales, Shropshire, England den 12 maj 1774. [1] Han gifte sig tre gånger; först i England till Ann Spen Toft, sedan i Sverige 1817 till Beata Carolina Svedell. Svedell dog 1822. Kort därefter gifte sig Owen med Johanna Magdalena Elisabeth (1797–1880), även kallad ”Lisette” (troligen ett barnnamn för Elizabeth). Hon föddes ”Strindberg” och hennes brorson var dramatikern August Strindberg. Totalt hade Owen 17 barn med sina tre fruar.

Owens första besök i Sverige var 1804 för att hjälpa till med installationen av fyra ångmaskiner som såldes av företaget Fenton, Murray & Wood’s i Leeds, England som Owen var anställd vid den tiden. Ångmotorerna beställdes från Sverige och avsedda för industriellt bruk. Den första motorn installerades hösten 1804 i en textilfabrik på Lidingö utanför Stockholm för att ersätta hästar som användes för att driva maskinerna på fabriken. Efter att installationsarbetet var slut åkte han tillbaka till England men blev ombedd att återvända 1806 för att hjälpa till med att sätta upp en annan motor. 1807 beslutade Owen att stanna i Sverige och 1809 öppnade han sin egen verkstad ’Kungsholmens Mekaniska Verkstad’, belägen på Kungsholmen i Stockholm. Två av de ursprungliga byggnaderna som bildade verkstaden finns kvar.

Owen var också engagerad i utvecklingen av ångmotordrivna fartyg och var den första personen i Sverige som byggde ett fartyg med en ångmotor. Hans första fartyg hette Amphitrite, byggt 1818 på hans varv nära verkstaden; den hade en ångmotor med 6 hästkrafter. Hans nya ångfartyg var en känsla för människorna runt vattnet runt Stockholm men många var också skeptiska till de nya ”eld- och luftmotorerna” som krävde mycket ved för ångpannan. Owen utförde också tester med tidiga typer av propeller. I juli 1816 presenterade han det första propellerdrivna ångfartyget The Witch of Stockholm. Dessa tidiga propellerkonstruktioner krävde dock många år innan de kom i praktiskt bruk; ångfartygen runt den tiden kördes normalt av skovelhjul.

Owen blev en av de mest erkända ingenjörerna och industrimännen i Sverige. Han valdes till medlem i Kungliga Vetenskapsakademien 1831. Hans framgång slutade 1843 när han mötte allvarliga ekonomiska problem. Hans företag såldes året efter och han fick nästan konkurs. Den svenska regeringen bestämde sig för att ge honom livstidspension med den motivationen att han hade gjort många viktiga bidrag till utvecklingen av industrier i Sverige. Owen fortsatte dock att arbeta och var anställd ytterligare ett år på ett företag i Södertälje, Stockholms län.

Owen blev sjuk 1853 och dog 1854, 70 år gammal, i sitt hem i Stockholm. Han begravdes på Norra begravningsplatsen. En gata vid Kungsholmen, nära Stockholmsstadshus, är uppkallad efter honom: ’Samuel Owens gata’.

Bildupphovsrätt

Upphovsrätten består av två delar; en ekonomisk rätt och en ideell rätt. Den ideella rätten innebär att upphovspersonen har rätt att bli namngiven när verket används på olika sätt. Den ekonomiska rätten handlar om upphovspersonens rätt att bestämma över hur verket får användas och om kopiering får ske. Upphovspersonen har ensamrätt och därmed full frihet att själv bestämma över den ekonomiska rätten.

Om ni skall sälja era bilder, tavlor, broderier, var uppmärksam på frågan om upphovsrätt till bilder och bilder på andras verk, t ex statyer. Om Ni infogar ett frimärke eller ett eget foto av en staty eller liknande i ett broderi och sedan vill sälja broderiet, så har upphovsmannen rätt till bilderna, dvs den som gjort statyn. Läs mer på Bildupphovsrätt.

Generellt gäller att att ingen får publicera ett fotografi eller frimärke utan lov av fotografen. Skyddet gäller i 50 år från att bilden framställdes. Om fotot räknas som ett verk gäller den upphovsrättsliga skyddstiden 70 år efter upphovspersonens/ fotografens dödsår. Fotografiet kan användas på olika sätt och man ansöker och skall betala avgift, se Bildupphovsrätt.

Likaså om jag ska presentera mina broderier digitalt, t ex på min webbsida och sociala media, då krävs tillstånd och jag måste betala för det. 

Krångliga regler tycker jag och därför använder jag endast egna fotografier i mina broderier och broderar inte av verk som är yngre.

OBS!

Ovan är mina egna tolkningar av vad jag läst och diskuterat med organisationen Bildupphovsrätt. Sök alltid egen fakta i dessa frågor. Som en del advokater säger, det beror på.

I min serie av bilder om Trollhättan fanns dock en staty jag kunde använda. Det var den på Karl Johans torg, Den heliga lågan av Axel Ebbe. Axel Ebbe dog 1941 och därför har jag använt mig av min egen bild på Den heliga lågan. Det är ett foto av ett gammalt foto från 1951, med gamle kungens valspråk i planteringen.

Fritt broderi utställning

Jag har haft utställning på Handkraft i Trollhättan april-maj 2021. Det var i höstas mellan pandemivåg 1 och 2 som jag var optimistisk nog att tro på ett snabbt slut på pandemin. Så blev inte fallet tyvärr, men det känns ändå rätt för mig att sammanfatta, reflektera och hänga upp bilder jag gjort. Jag har all förståelse för att det inte blev så många besökare, men jag fick sålt lite ändå, tack.

Utställningen bestod av två delar – Mitt Trollhättan och Textil konst. Mitt Trollhättan är 30 bilder som jag baserat på fotografier jag tagit själv och låtit skriva ut på tyg. Därefter har jag broderat med kinesiskt silke på dem i olika geometriska former och andra former jag tyckt stämmer med bilden. Det är mina personliga tolkningar av Trollhättan och det finns många fler fina motiv som jag inte har med. En av de motiv jag saknar är de vackra statyer som finns, men det beror på upphovsrätt, som jag kommer att berätta om i annat inlägg. Textil konst är de bilder jag under 1-2 års tid broderat. Här är exempel på två bilder.

Magasinsgatan i Trollhättan, porten jag gått ut och in genom i 19 år. Ibland hade det behövts grafitti, men det var inte aktuellt då.
Oxen, Fritt broderi på målat tyg och med applikationer och många detaljer.

Dragspelsbok i tyg

Concertina, accordion, orihon, dragspelsbok. Kärt barn har många namn och en dragspelsbok är nog mest vanlig bland konstnärer för att visa sina skisser i. Men det är ju inget som hindrar att man gör den av tyg.

Jag har flera ’broderade’ skisser från den kurs jag går hos Pian och Kristina, se Bates och Blixt, distanskurs i broderi, och nu har jag samlat några av dem i en dragspelsbok plus några egna övningar. Jag valde storlek efter de skisser jag hade och sydde med dubbla tyger så jag kunde stoppa in en hård papp i varje sida, 8 sidor x 2. Stängning blev några band som jag knyter i rosett. Det blev en nostalgisk resa också, har jag gjort den bilden…. hur tänkte jag där ….det skall jag testa igen. Följ med på min resa i min dragspelsbok.

Nu är boken slut, dags att slå igen dragspelet och knyta rosett.

Tygtryck och Fisktryck, Gyotaku

Det finns många typer av tryck på tyg och jag vill berätta om några. Det finns proffs på tygtryck och screentryck t ex Ingegerd Schönborg som har Atelje Trycklek. Jag har köpt tyg av henne och sytt bl a en lång sommarjacka och en av resterna blev det en väska. Än mer skall det bli en hemmaklänning och några grytlappar.

Eko tryck har jag gjort i år liksom andra somrar.

Fisktryck  – Gyotaku

Tryck av fiskar, Gyotaku, är en japansk konstform som är flera hundra år gammal. ’Gyo’ betyder fisk på japanska och ’taku’ betyder att gnida eller trycka. Trycket görs på rispapper och med speciellt ätligt bläck. Man gnider in fisken, gör trycket, sköljer av bläcket och sedan kan fisken tillagas och ätas. Tanken är att bevara minnet av fisken och fångsten och kunna dela det med sina vänner. Jag har testat att trycka på tyg istället.

Men först måste man fiska och får man många aborrar, så kan man ta en aborre, spänna upp den på frigolit med knappnålar, måla med bläck, lägga på ett tyg och klappa försiktigt. Det fungerade!!

Sedan kunde jag inte hålla mig utan broderade runt, brodera mera……Det blev två julklappar och en tavla med flera aborrar, där även masken fick vara med.

Västgötasöm

Hjärtan är det som jag fastnade för i den här sömmen. Man syr cirklar och slingor i olika sömsätt. Det är stjälkstygn, flätsöm, korsstygn, langett och plattsöm. Färgerna är starka, det är mörkblått, olika rosa toner och rött bomullsgarn. Ser ni på hjärtat, så fint den mörkblå färgen framhäver det rosa.

Nej, det är inte jag som sytt denna gången. Jag har fått delvis färdigsydda gardiner i bomull av min svärmor för länge sedan, men jag vet inte om det är hon eller hennes mamma som sytt. De är inte gjorda igår. Men jag har sytt om dem så de passade vårt fönster. Likaså ändrade jag ett handduksförhänge till en duk.

Gardinkappan är uppsatt på det enkla vis jag tycker om. En gammal utsirad kornisch i guld är ommålad i vitt och uppsatt i köket. På baksidan hela vägen har jag limmat ena delen av kardborrband (den taggiga delen). På framsidan av gardinkappan högst upp har jag sytt fast den luddiga delen av kardborrbandet. När jag sätter upp kappor är det bara att trycka fast kardborrbanden i varann hela vägen och ännu fortare tar det att ta ner kapporna.

Sytt och Broderat

Tyvärr deltar jag inte i Täcklebo Broderiakademi i Uddevalla, som vanligt på grund av Covid 19. Men en träff hann jag med och då beundrade jag vandringsbroderiet som Lisbeth A sytt ihop.  En del av vandringsbroderierna kommer att ses på utställning i biblioteket i Uddevalla senare i år.

Från en tidigare träff så ”målade” vi med hjälp av raklödder. Ett av tygerna använde jag i somras när jag skickade in till Örebro Konsthall. De hade öppen salong för alla under temat, en dag. Jag kallade detta Svalorna har kommit.

Jag behövde tyger med färg, så jag har färgat i mikron med Omega Dyrect Hot Water Dyes.

Jag arbetar också vidare med kursbrev från Bates och Blixt. Det som är så bra är att jag kan göra övningar i min takt, jag får personlig och konkret återkoppling av Pian och Kristina och inte minst så är övningarna så bra. Jag har hållit på några år och nu tittar jag tillbaka och ser på vad uppgiften var och vad jag gjorde. Idag kanske det ser annorlunda ut. Jag kanske skall göra om något….. 

Textil inspiration 4

Nu var det slut med utmaningen från Textile Artist. Men det fanns och finns ju flera utmaningar.

Kalmar konstmuseum – Stickaktivism

Där hänger (till 5 sept) bl a ett 2,2 km lång stickning. Sedan 2014 har den baskiska organisationen Harituz arbetat med projektet Madejas contra la violencia sexista – Nystan mot genusrelaterat våld. Den konstnärliga symbolen i form av en jättelik och ständigt växande halsduk reser runt i världen med målet att den kilometerlånga stickningen en dag ska klä EU-parlamentet i Bryssel. Idag mäter stickningen nära 5 km. En stående inbjudan till alla att bidra. Det gjorde jag och stickade 1 meter av restgarner.

Egna eko tryck

Jag gjorde försök med egna eko tryck, en del bra och en del mindre bra. Återkommer om detta.

Djur och Odjur

Djur & odjur är ett projekt som görs av hemslöjdsföreningar och förbund i Västra Götaland i samarbete med hemslöjdskonsulenterna. Det syftar till att slöjda på distans. Varje person som anmälde sig fick sig tillskickat en tyglapp att brodera på med temat Djur & Odjur. Över 600 broderier finns nu upphängda på Vänermuseet i Lidköping och sedan skall dessa vidare till andra utställningsplatser i Sverige. Se gärna filmen på facebook om alla dessa djur och odjur, det är helt fantastiskt hur många som har gjort så mycket fint.

De fortsätter med att aktivera och inspirera, så gå gärna med i gruppen. Här är mina små djur och odjur (tror det blir 15 st).