Jag har två riktigt duktiga svärdöttrar och de har som jag uppfattar det samma värderingar, men i flera fall olika intressen. Båda heter Malin och en av dessa, Malin Nordström har skrivit och gett ut en bok i januari i år. Gillar ni historiska romaner så är denna något för Er. Läs ”Kalla mig syster” eller lyssna på e-boken.
Jag tycker att språket i Malins bok är ’blommigt och rikt’ och det påminner mig om Elisabeth George (en deckarförfattare). Elisabeth skriver i en deckare t ex
’ Vägen hon tog slingrade sig som en utslängd rulle sidenband genom det dimmiga landskapet.’
Kalla mig syster – finns på olika bibliotek och bokhandlar t ex bokus.
Min ’andra’ Malin upplevde Rom tillsammans med familjen nyligen, även historia även där.
Texten nedan är utdrag ur boken Yllebroderier, Berättande folkkonst från Norden av Hemslöjdens förlag. Just denna texten är från Eva Berg och den stämmer så väl med hur jag känner att broderi är fritt, läs och begrunda.
”Att brodera fritt är som att skriva eller måla
Att brodera yllebroderi är inte särskilt märkvärdigt tekniskt sett. Det vittnar de ursprungliga broderierna om. Tekniken är mycket fri. Varje broderi är som ett personligt handskrivet dokument. Varje brodös har sitt eget sätt att föra nålen och tråden, att utforma stygnen och skapa ett mönster. Broderierna kan vara spretiga, glesa,t täta eller ’perfekt’ jämna. Den ensidiga plattsömmen, som är så vanlig, vållar ofta det största bekymret. Den ska inte och kan inte vara jämn i kanterna.
Jag tycker inte att man ska sprätta upp annat än i undantagsfall. Det går alltid att fixa till genom att lägga till några extra stygn. Råkar man ta en annan färg än den som var tänkt från början, så låt det vara. Det är inte detaljerna utan helhetensom räknas. Jag vill helst inte att man har en broderad förlaga framför sig när man broderar. Då jämför man lätt med det arbetet och kanske blir man missnöjd med sina egna stygn. Det är dina stygn och de duger så lnge du broderar så fint du kan. Jag har sett många gamla broderier som inte skulle ha passerat 1900-talets kritiska ögon. Vi måste låta våra stygn flöda utan att tänka för mycket. Jag blir lycklig när jag lyckas förmedla detta till mina elever, att släppa kontrollen och njuta av skapandet. Svårigheten nu ligger i att vi vill veta vad som är rätt och fel, veta precis hur man ska göra. Vi har lärt oss att brodera i skolslöjden och då fanns det mycket regler. Många har berättat om hur de fick sprätta upp och sy om och att avigsidans utseende var minst lika viktigt som rätsidans. De tappade helt lusten för broderi, helt övertygade om att de inte kunde. Jag vill påstå att alla som vill och vågar kan brodera. Det är det personliga uttrycket som gör varje broderi unikt och vackert.”
Mycket broderi blir det för mig under 2026. Jag ser fram emot det. Men som vanligt gör jag en ’liten’ plan för året, vilket jag skrivit om förut, så här är rubrikerna:
Vad har jag gjort föregående år?
Vad vill jag göra nästa år?
Vad måste jag göra?
Vad skall jag detaljplanera för nästa år?
Vad vill jag göra om fem år?
Vad säger mina planer om min kreativitet?
När börjar jag? När börjar du?
Bilden med alla fåglar är från Uddevalla-gruppen i Broderiakademin. Så många olika uttryck, det är underbart. Vi är alla olika och uttrycker oss på olika sätt. Här är några av de broderigrupper som jag kollar in under kommande år:
Fiber arts Take Two https://www.fibreartstaketwo.com/ – tittar ibland på Youtube eller lyssnar på Podcast på deras intervjuer av textil konstnärer från hela världen.
Kurs i Yllebroderi https://tamme.com/ – tre tillfällen under våren 2026 på distans – så roligt att testa.
Läsning
Dessutom läser jag mycket, helst deckare men också romaner. Därför är det så roligt att göra reklam för denna nya boken. Den är skriven av en av mina fina svärdöttrar, Malin och jag fastnade för den, inspirerande om systerskap och hur långt vi har gått idag eller inte. Låna den på biblioteket eller köp här https://www.bokus.com/bok/9789180389983/kalla-mig-syster/.
Det är ett viktigt citat nu så här i slutet av året. Glöm det inte, upprepa det, använd det varje dag.
Jag vill också citera Stefan Einhorn: Människor tjänar på att vara snälla mot andra, visar ny forskning. – Vi njuter av det helt enkelt. Är man snäll aktiverar man ett njutningscentrum i hjärnan. Vi mår bra av att vara generösa och samarbeta – Stefan Einhorn och psykologen Liv Svirsky har tillsammans skrivit boken ”Det är inte dumt att vara snäll” riktar sig till barn som är i tioårsåldern. I den får läsaren tips om att hjälpa till, se till att ingen kompis är utanför och att le mot främmande människor.
Behöver vi vara i tioårsåldern för att följa råden? Nej
Var snäll. Behandla andra som du vill bli behandlad själv.
Jag har fått ett stipendie. Jag skall för Håbolssläktens räkning arbeta med yllebroderi av rosor utifrån fina målningar i Gäserudsstugan i Dalsland. Nedan är utdrag ur en artikel som kommer i tidningen Härolden om mitt arbete. Mer info kommer så småningom, så roligt att arbeta med.
”Dina händer vet hur de skall skapa, sakta, meditativt, inte alltid perfekt, men vackert. Vilka är de händer som har skapat och målat de rosor som är i Gäserudsstugan. Ni som har besökt Håbolssläktens ”stuga” går ni direkt in till köket eller salen? Om Ni stannar upp i hallen eller förstugan, titta gärna på de platsbyggda skåpen som är målade med blommor. Vem har målat dem? Någon släkting? Jag blir inspirerad. Konst är en känsla……
…… År 2024 slutförde jag några tavlor utifrån mönster från en sliten broderad åkdyna från just Gäserudsstugan, se foto. Som Picasso sa: The meaning of life is to find your gift, The purpose of life is, to give it away. ……”
I min utställning på Pumphuset i Trollhättan maj 2025, så brottades jag med hur skall jag sätta pris. Vad innefattar i ett pris? -tid, – material, -ide, hur unikt det är? Jag såg hos en facebook vän Ella följande berättelse om pris.
”Jag hade en gång en målning som jag lade ut till försäljning för 75 pund. Ramen var billig, men mitt försäljningspris var egentligen inte särskilt högt, med tanke på hur många timmar jag lade ner på den. Den sålde inte på tre utställningar och jag antog att ingen var intresserad.
Sedan kom någon för att titta på mitt arbete på en fjärde utställning och han skrev ut en check på 250 pund till mig. Jag sa att han hade fel, priset var 75 pund och att han hade gett mig för mycket.
Jag kommer aldrig att glömma hans svar: ”Nej, för att vara rättvis, 250 pund är förmodligen fortfarande inte tillräckligt med tanke på vad jag betalar för. Du förstår, jag betalar inte bara för målningen, jag betalar för alla år av erfarenhet och hårt arbete som gick åt till att lära sig de färdigheter du behövde för att komma till den punkt där du kunde måla detta. Så det handlar inte bara om målningen, det handlar om allt du gjorde för att göra det möjligt att uppnå detta. När du går till en allmänläkare litar du på deras förmåga att hjälpa dig baserat på alla deras år av lärande. Varför skulle jag behandla en konstnär med mindre respekt än jag skulle behandla en läkare?”
Jag prissatte mig aldrig ner igen efter det. Jag tänker ofta inte bara på antalet timmar jag har lagt ner och kostnaden för material jag har använt, utan också på mitt värde som konstnär.”
Jag prissätter mellan 700 kr – 2400 kr med snitt på 1200 kr. För lite eller för mycket?
Nu är det spännande, dags för att ställa ut i Pumphuset, som ligger i Folkets Park i Trollhättan. På måndag 19 maj hänger jag och sedan är det öppet tisdag–söndag kl 12-19. Välkomna
I lokalgrupp Uddevalla som tillhör Täcklebo Broderiakademi, så skall vi börja brodera TRÄD. Det är en utmaning för det finns SÅ mycket att välja bland. Här är en blandad skog från några jag broderat.