Tygtryck och Fisktryck, Gyotaku

Det finns många typer av tryck på tyg och jag vill berätta om några. Det finns proffs på tygtryck och screentryck t ex Ingegerd Schönborg som har Atelje Trycklek. Jag har köpt tyg av henne och sytt bl a en lång sommarjacka och en av resterna blev det en väska. Än mer skall det bli en hemmaklänning och några grytlappar.

Eko tryck har jag gjort i år liksom andra somrar.

Fisktryck  – Gyotaku

Tryck av fiskar, Gyotaku, är en japansk konstform som är flera hundra år gammal. ’Gyo’ betyder fisk på japanska och ’taku’ betyder att gnida eller trycka. Trycket görs på rispapper och med speciellt ätligt bläck. Man gnider in fisken, gör trycket, sköljer av bläcket och sedan kan fisken tillagas och ätas. Tanken är att bevara minnet av fisken och fångsten och kunna dela det med sina vänner. Jag har testat att trycka på tyg istället.

Men först måste man fiska och får man många aborrar, så kan man ta en aborre, spänna upp den på frigolit med knappnålar, måla med bläck, lägga på ett tyg och klappa försiktigt. Det fungerade!!

Sedan kunde jag inte hålla mig utan broderade runt, brodera mera……Det blev två julklappar och en tavla med flera aborrar, där även masken fick vara med.

Akleja

Till alla ungdomar som tar examen i dagarna vill jag ge dem några aklejor.

Till alla som vill ha inspiration till nya skisser och mönster, se på alla dessa former och färger.

Det latinska släktnamnet aquilegia har flera förklaringar. En är att namnet kan härledas ur latinets aquila = örn, eftersom blommornas sporrar liknar krökta örnnäbbar.

Vanlig akleja, A. vulgaris, är omtalad i medeltida nordiska örtböcker och ansågs förr giftig, men användes mot skabb och sår. Troligen odlades den redan på 1600-talet i Sverige. Men blev vanlig först från 1800-talet och framåt. Jag tycker om dem för de är så ostyriga. De är lättodlade, de frösår sig på de konstigaste ställen, men de är enkla att ta bort om man vill. De kan klippas ner efter blomningen (juni) och komma tillbaka med en ny blomning. De har så vackra färger.

Läs min lilla historia om var och en.

Jag vill växa där jag själv väljer
Jag är lite introvert innan solen värmer och då håller mina örnar ihop
Det bästa mina örnar vet är att skvallra tillsammans
Men ibland blir örnarna osams och vill åt olika håll
Jag har så många lager, som jag gärna döljer ner mot marken
Ibland kan jag ha dubbelt av allting
Mest trivs jag när solen lyser
Själv tycker jag att jag är utsökt vacker.

Lära nytt

Tjockhuvuden

Idag har jag lärt mig något nytt. Vi har alla (tror jag) områden som vi är mindre bra på. Ett sådant för mig är fåglar, fjärilar och småkryp. Men nu har jag sett ett tjockhuvud, närmare bestämt en smultronvisslare. Det var en liten brun fjäril. Så här står det i vår fjärilsbok:

’Dagfjärilarna i Sverige  delas in i fem familjer: tjockhuvuden, riddarfjärilar, vitfjärilar, juvelvingar och praktfjärilar. Just tjockhuvuden delas in i tre underfamiljer: smygare, visslare och glanssmygare. Bland visslare finns Smultronvisslare  eller Pyrgus Malvae. Börjar flyga i mitten av maj och hela juni. Larven lever på smultron och fingerörter.’

Det var en smultronvisslare jag såg. Smultron har vi gott om i grusgången, så det finns förutsättningar. Fjärilar kan också fastna på tyg, arbete på gång.

Från ’Dagfjärilar i Västsverige’

Sommaren är nu

En del säger att nu är sommaren är slut och nu börjar hösten. Jag vill hålla fast vid att sommaren är nu. Det är ju hur vi tänker som formar oss. Värmen är kvar, det som ändrats är tiden för solens upp- och nedgång. Ja förstås, lite andra växter, inga jordgubbar längre, men nu börjar plommon och björnbär.

Jag har tänkt positivt i sommar, vad kan man annat göra när man har umgåtts med barn och barnbarn och vänner. Mina bilder i detta inlägg visar något av det jag har uppskattat mest:

  • Badat nästan varje dag ibland två gånger,
  • Gått på kurs för Pian och Kristin i Broderiakademin i Uddevalla, jag känner mig lika glad som den rosa elefanten,
  • Luktat på rosorna och vilat i min utesäng på kvällarna, se min utsikt över träden.

Se nedåt

Om man ser uppåt och inte ser en inspirerande himmel, utan gråmulet väder. Då är alternativet att se nedåt istället. Titta ner i marken, så kan man finna ännu mer detaljer med en annan färgskala. Nu är det jordfärgerna brunt, beige, grönt (innan snön kommer). Jag fascineras av formerna och det som är emellan. Se på marken runt blåsippan. Tittar man noga kan man till och med få se en padda.