Här är lite av det som hänt mig i sommar som jag vill dela. Det är de små ögonblicken som jag reflekterar över och som kan skapa något framåt.
Jag har lärt mig ett nytt sätt, att med trådar uttrycka glädje.
Upp och ner sommaren 2021
Kategori: Inspiration
Bilder som inspiration
När du ser en fin bild eller naturvy kanske du tänker, tänk om jag kunde brodera den. Det gör jag ibland. Det är den tanken som är inspiration till en tavla. Utifrån en bild har jag använt tanken några gånger med själva bilden infogad i broderiet.
Den första gången var en övning i Broderiakademin i Uddevalla för länge sedan. Vi blev tilldelade var sin bild och skulle sy fast den på vitt tyg. Sedan fick fantasin flöda, vad kunde det bli? Skulle det vara samma färg? Skulle linjerna fortsätta? Resultatet var detta.
Nästa gång jag träffade på bild som inspiration var för några månader sedan i en övning som Textile Artist.com Stitch Club hade. Jette Clover var inbjuden att leda och vi skulle utgå från ett frimärke. Just det, den lilla bilden som ofta är vacker eller inte? Förr var det många ’gubbar’ och kungar på frimärken, men idag tycker att frimärken är både fina och aktuella. Det ingick i övningen om färger och komposition men jag vill berätta om slutresultatet. Den första frimärksbilden jag valde var den här vinterbilden.
Men vem har frimärken idag? Det finns tydligen nästan 4000 filatelister i Sverige och det är ökande, Svenska Filatelistförbundet. Jag har aldrig tillhört de hängivna, men när man var i skolåldern var det populärt och jag har aldrig slängt min lilla låda med frimärken. Den lådan letade jag upp och tittade igenom och hittade flera vackra frimärken och många ’gubbar’. Det är en speciell person jag vill berätta om.
Glöm dock inte att frimärken har upphovsrätt, se tidigare inlägg.
Samuel Goodwin
Det var en engelsman som fångade mitt intresse, Samuel Goodwin. Vad gjorde en engelsk person på ett svenskt frimärke? Det måste under sökas. Han anses vara den svenska mekanikens fader och vilken historia jag fann. Jag letade vidare om honom och om principen för ångmaskinens funktion och vilken båtpropeller han gjorde. Tekniska museet hade bra länkar. Jag är intresserad av historia, så det jag uppfattade om hans liv och livsöde, har jag försökt leta upp, skriva om och sammanfatta under mitt broderi. Så här blev till slut min bild av Samuel Goodwin i ett broderi inspirerat av ett frimärke.
Samuel Owen (född 12 maj 1774 – död 15 februari 1854), var en brittisk-svensk ingenjör, uppfinnare och industri. Han grundade en verkstad i Stockholm 1809 som producerade ett stort antal mekaniska komponenter och har sedan dess ansetts vara ”grundaren av den svenska mekaniska industrin”.
Owen föddes i Norton i Hales, Shropshire, England den 12 maj 1774. [1] Han gifte sig tre gånger; först i England till Ann Spen Toft, sedan i Sverige 1817 till Beata Carolina Svedell. Svedell dog 1822. Kort därefter gifte sig Owen med Johanna Magdalena Elisabeth (1797–1880), även kallad ”Lisette” (troligen ett barnnamn för Elizabeth). Hon föddes ”Strindberg” och hennes brorson var dramatikern August Strindberg. Totalt hade Owen 17 barn med sina tre fruar.
Owens första besök i Sverige var 1804 för att hjälpa till med installationen av fyra ångmaskiner som såldes av företaget Fenton, Murray & Wood’s i Leeds, England som Owen var anställd vid den tiden. Ångmotorerna beställdes från Sverige och avsedda för industriellt bruk. Den första motorn installerades hösten 1804 i en textilfabrik på Lidingö utanför Stockholm för att ersätta hästar som användes för att driva maskinerna på fabriken. Efter att installationsarbetet var slut åkte han tillbaka till England men blev ombedd att återvända 1806 för att hjälpa till med att sätta upp en annan motor. 1807 beslutade Owen att stanna i Sverige och 1809 öppnade han sin egen verkstad ’Kungsholmens Mekaniska Verkstad’, belägen på Kungsholmen i Stockholm. Två av de ursprungliga byggnaderna som bildade verkstaden finns kvar.
Owen var också engagerad i utvecklingen av ångmotordrivna fartyg och var den första personen i Sverige som byggde ett fartyg med en ångmotor. Hans första fartyg hette Amphitrite, byggt 1818 på hans varv nära verkstaden; den hade en ångmotor med 6 hästkrafter. Hans nya ångfartyg var en känsla för människorna runt vattnet runt Stockholm men många var också skeptiska till de nya ”eld- och luftmotorerna” som krävde mycket ved för ångpannan. Owen utförde också tester med tidiga typer av propeller. I juli 1816 presenterade han det första propellerdrivna ångfartyget The Witch of Stockholm. Dessa tidiga propellerkonstruktioner krävde dock många år innan de kom i praktiskt bruk; ångfartygen runt den tiden kördes normalt av skovelhjul.
Owen blev en av de mest erkända ingenjörerna och industrimännen i Sverige. Han valdes till medlem i Kungliga Vetenskapsakademien 1831. Hans framgång slutade 1843 när han mötte allvarliga ekonomiska problem. Hans företag såldes året efter och han fick nästan konkurs. Den svenska regeringen bestämde sig för att ge honom livstidspension med den motivationen att han hade gjort många viktiga bidrag till utvecklingen av industrier i Sverige. Owen fortsatte dock att arbeta och var anställd ytterligare ett år på ett företag i Södertälje, Stockholms län.
Owen blev sjuk 1853 och dog 1854, 70 år gammal, i sitt hem i Stockholm. Han begravdes på Norra begravningsplatsen. En gata vid Kungsholmen, nära Stockholmsstadshus, är uppkallad efter honom: ’Samuel Owens gata’.
Dragspelsbok i tyg
Concertina, accordion, orihon, dragspelsbok. Kärt barn har många namn och en dragspelsbok är nog mest vanlig bland konstnärer för att visa sina skisser i. Men det är ju inget som hindrar att man gör den av tyg.
Jag har flera ’broderade’ skisser från den kurs jag går hos Pian och Kristina, se Bates och Blixt, distanskurs i broderi, och nu har jag samlat några av dem i en dragspelsbok plus några egna övningar. Jag valde storlek efter de skisser jag hade och sydde med dubbla tyger så jag kunde stoppa in en hård papp i varje sida, 8 sidor x 2. Stängning blev några band som jag knyter i rosett. Det blev en nostalgisk resa också, har jag gjort den bilden…. hur tänkte jag där ….det skall jag testa igen. Följ med på min resa i min dragspelsbok.
Ljus
Det blir ljusare för varje dag, så skönt. Men jag vill gärna dela med mig av de ljus jag köpte i december och har lyst upp varje kväll sedan dess. Men nu börjar batterierna ta slut. Det var nämligen timerstyrda batteridrivna ledljus i plast. De lyste i ca 6-8 timmar och startade sedan nästa dag vid samma tidpunkt som de tändes första gången. Det fungerade både ute och inne, så bra.
Tygtryck och Fisktryck, Gyotaku
Det finns många typer av tryck på tyg och jag vill berätta om några. Det finns proffs på tygtryck och screentryck t ex Ingegerd Schönborg som har Atelje Trycklek. Jag har köpt tyg av henne och sytt bl a en lång sommarjacka och en av resterna blev det en väska. Än mer skall det bli en hemmaklänning och några grytlappar.
Eko tryck har jag gjort i år liksom andra somrar.
Fisktryck – Gyotaku
Tryck av fiskar, Gyotaku, är en japansk konstform som är flera hundra år gammal. ’Gyo’ betyder fisk på japanska och ’taku’ betyder att gnida eller trycka. Trycket görs på rispapper och med speciellt ätligt bläck. Man gnider in fisken, gör trycket, sköljer av bläcket och sedan kan fisken tillagas och ätas. Tanken är att bevara minnet av fisken och fångsten och kunna dela det med sina vänner. Jag har testat att trycka på tyg istället.
Men först måste man fiska och får man många aborrar, så kan man ta en aborre, spänna upp den på frigolit med knappnålar, måla med bläck, lägga på ett tyg och klappa försiktigt. Det fungerade!!
Sedan kunde jag inte hålla mig utan broderade runt, brodera mera……Det blev två julklappar och en tavla med flera aborrar, där även masken fick vara med.
Fyll på den kreativa källan
Alla regelbundna sysslor som man upprepar fyller på källan. Att laga mat, skära grönsaker. Att promenera minst en halvtimme varje dag. Att sy är både lugnt och enformigt. Att vinterbada (inte jag), att duscha, att städa, att sticka – allt stimulerar den kreativa delen av vår hjärnan. Tänk efter vilken metod som passar dig bäst och använd den.
Fantasin behöver lättja – långvarigt, ineffektivt, förnöjt slöande, klotter och pyssel. Har någon sagt.
Jag väntar…. Jag mailar en vän.
Garnkrans
Nytt år och nya möjligheter
När jag har rest någonstans och haft riktigt trevligt eller umgåtts med mina kära nämaste och vänner; så tänker jag: Jag måste minnas det här ögonblicket. Men om man skulle komma tillbaka till den speciella platsen eller det ögonblicket, så skulle det vara helt annorlunda. Det var det som kändes i det ögonblicket som var glädjen.
Jag vet inte idag vad kommer ihåg eller vill komma ihåg från år 2020, men som min man säger: Med varje kris kommer möjligheter. Nu hoppas jag att alla får ett bra 2021 med mycket gemenskap. För det är just gemenskapen med nära och vänner som jag har saknat mest.
Från grankrans till garnkrans
Jag börjar året med att byta ut grankransen från julen till en garnkrans. Jag har nystat garner som jag inte vill ha längre och trätt på en tjock böjd ståltråd, som jag fogat ihop och hängt upp på vår ytterdörr. Dörren är förresten målad med linoljefärg från Ottossons.
Vatten är vackert
Advent är väntans tid och varför inte stilla sig, reflektera och se på vackra bilder på vatten från sommaren 2020.
Mönster
Inspiration kan jag få från musik, samtal och att se, att observera. Jag vill visa fyra foto: omslag på en bok, blommor (tagetes), trädstubbe och sten. Tänk så mycket vackert det finns i det lilla. Vad får Ni för inspiration?
Skog
Skogskramare har jag skrivit om, men se på dessa två foton av skog, först en flugsvamp som ser nästan onaturlig ut, men den är helt riktig. Därefter granar och ormbunkar och vilka färger tillsammans.
Den sista bilden är min tolkning av Skog, inlämnad till Öppen Salong på Konsthallen i Trollhättan 2020. Det är ’blöjpapper’ eko tryckt och rullade och fastsydda med langettsöm på tyg.
