Skocka och saknad

Jag älskar att äta kronärtsskocka och i somras passade jag på att odla dessa. Det var ett experiment för med våra svala somrar, så kanske det inte skulle bli något. Jag har fått fyra stycken skockor och de smakade underbart. Även grenverket på plantan var fint och den skall gå att övervintra.

Kolla den lila färgen inuti, så fin.

Det behövs mycket aktiviteter och experiment varje dag för att jag skall hålla humöret uppe. Saknar barn och barnbarn så mycket.  Väntar på det normala sättet att umgås. Vad säger ni om skorna?????

Misslyckat

Om man (läs jag) inte experimenterar så kommer man inte framåt, man utvecklas inte. Men det är ju inte allt som blir lyckat. Nu kommer några inte helt lyckade områden hos mig, dvs misslyckade. Men det innebär ju inte att jag försöker igen.

Här har jag gjort en pesto på enbart morotsblast. Det smakade ok, men inte så jättegott. Nästa gång skall jag pröva med hälften morotsblast och hälften persilja och libbsticka. Jag skall också försöka färga ullgarn med morotsblasten, det lär bli färg.

Ett experiment som försvann var att göra en rosenolja. Jag plockade rosenblad av starkt doftande rosor som Ros de Recht och Rosa Mundi och la i solrosolja. Nästa dag hällde jag av det, kastade bladen och plockade nya doftande blad och la i oljan. Så höll jag på några dagar. Sista dagen så hade jag hällt oljan i en fin liten burk, men tyvärr ställt den strategiskt fel på köksbänken. Nästa dag när jag kom upp på morgonen så saknade jag burken. Den låg rengjord i diskmaskinen. Oljan uthälld, tack min äkta hälft för att du oftast diskar. Det kommer en ny sommar och rosorna blommar igen.

Purpurklätt en en trevlig perenn. Den har jag vid en trappa i sandjord och den trivs bra. Färgen är så häftig, så jag testade att plocka blad och hamra på tyg. Det blev svart och inte något vidare.

Jag har också testat att trycka på tyg med hjälp av bläck. Jag tog blad och klippte fyrkanter och målade på baksidan av bladet och sedan lägga mot ett tyg. Det blev inte bra, klumpar och prickar. Jag använde blad från Tobaksblomma. Jag kanske kan pröva ett annat år med andra blad, eller hade jag på för mycket bläck? Förresten heter det blad eller löv?

Sommaren är nu

En del säger att nu är sommaren är slut och nu börjar hösten. Jag vill hålla fast vid att sommaren är nu. Det är ju hur vi tänker som formar oss. Värmen är kvar, det som ändrats är tiden för solens upp- och nedgång. Ja förstås, lite andra växter, inga jordgubbar längre, men nu börjar plommon och björnbär.

Jag har tänkt positivt i sommar, vad kan man annat göra när man har umgåtts med barn och barnbarn och vänner. Mina bilder i detta inlägg visar något av det jag har uppskattat mest:

Badat nästan varje dag ibland två gånger,

Gått på kurs för Pian och Kristin i Broderiakademin i Uddevalla, jag känner mig lika glad som den rosa elefanten,

Luktat på rosorna och vilat i min utesäng på kvällarna, se min utsikt över träden.

Så var det år 2019, då skrev jag dessa rader ovan

Är det lika i år? Nej inte riktigt. De få gånger jag umgåtts med barn och barnbarn har jag varit tacksam för, vänner har jag ringt och mailat och pratat med. Jag har badat bara en gång per dag. Tyvärr ingen kurs i Broderiakademin, men jag har luktat/doftat på rosorna och sett på min utsikt över träden.

Tacksam för livet och jag har är aktiv. Se kommande inlägg under hösten.

Lära om Lära nytt

Det finns ett ordspråk som lyder ” man kan inte lära gamla hundar att sitta” som menas att när man har ingrodda vanor så har man svårt att ändra sig. Jag har aldrig någon sin gillat detta ordspråk. De som sagt det har ofta haft rädsla för att ändra sig och lära nytt. Jag har några exempel på rubrikens mening: Lära om Lära nytt.

Jag har inte gillat stilleben i konsten. Vissa konstverk inger ett lugn, men så snart någon sagt, nu skall vi skissa stilleben, så har jag ’gnällt’. Jag gillar inte stilleben. När jag gjorde det, tänkte jag inte på vilken negativitet jag spred. Men på en kurs  så skulle vi förenkla och stilisera stilleben. Då fick jag en helt annan känsla för det. Jag kunde äntligen lära om och lära nytt. Jag älskar fortfarande inte stilleben, men jag kan analysera och se på dem på ett mer sanningsenligt sätt och inte döma innan.

För att minska mitt ’tygberg’ och för att jag gillar det, så har jag sytt på min symaskin väldigt mycket, bl a nya överdrag till utedynor. Vilket gjorde att jag satt lite fel, spände mig och fick ont i höger knä. Med andra ord, jag började använda vänster fot till att köra gaspedalen på symaskinen. Det gick, lite trögt till att börja med, men nu gör jag det hela tiden även om höger knä är bra. Jag har lärt nytt.

Jag har övat på något nytt också. Det första kuddöverdraget har jag sytt i en lapptäckesteknik som heter Stack and Slash. Googla gärna på tekniken, tygerna är till stor del gamla herrskjortor.

Bonader

Jag kom att titta i en bok ”Broderade bonader” av Noomi Augustsson, den är så fin. Jag har inte kontaktat författaren och frågat om jag får publicera detta, men jag hoppas att det är ok.

Jag har valt ut 11 stycken bonader som jag kände för idag. Håll tillgodo, det är många visdomsord. Vad skulle Ni skriva på en bonad? Kommentera gärna.

Eftersom jag är född i Trollhättan och bor där, gäller Västergötland, även om jag känner starkt för Dalsland, Bohuslän och Skåne. Alla landskap är så fina.
Levnadsregler, gäller de idag???
Detta är en dikt av Karl August Tavaststjerna (1860 – 1898). Det var populärt att sprida dikter och budskap på broderier. Det känns som om dikten gäller än idag.
Denna bonad är från 1920-talet. Enligt bokens författare är ju denna sanning har en motsanning i ’Ensam är stark’. Det tåls att fundera på.
Troligen bonad för ett utedass, men en sanning än idag.
Vi som är friska har mycket att vara tacksamma för idag.
När det viruset lugnar sig då blir det att slå mycket vatten i soppan.
Tills dess, följ uppmaningen!
Rädda vår planet, tänk på klimatet och framtiden.

Glad Påsk

I dessa eländiga tider med självald isolering och sjukdomar. Försök ha rutiner. Även om det är en hemsk tid just nu, så ta fram påskgrejerna som vanligt. En reflektion jag gjorde då, är att det är väldigt ojämlikt. Jag hade 8 påsktuppar, men bara 2 påskhönor. Jag undrar varför.

Ha en så bra påsk som Ni kan, ta hand om Er.

Ljusa stunder

Vad säger ni om vädret, regnigt och i nästa stund snö….. men kolla mönstret på fotspåren. Jag försöker ta tillvara alla stunder och gör dem ljusa.

Byt gardiner, gula istället för Ulika Hydman Valliens fåglar. Äter en räkmacka.

Hämtar ett efterlängtat paket, se nedan vad det består av. Jag betalade bara 300 kr för alltihop!

Läs den vackra dikten i slutet.

Det regnar
Det snöar
Se fotspåren
Köksgardiner med Ulrika Hydman Valliens fåglar
Gardiner från Souleiado, Tarascon
En god räckmacka
Böcker köpta från Bokbörsen allt för 300 kr.

Ur en av böckerna en vacker dikt:

Till en vän som skänkt mig en rulle brokad.

En vän, som bor tusen mil härifrån har sänt mig en rulle brokad med blommor i prunkande purpur.

Öppnar jag rullen tycker jag mig se kvällsmoln, förgyllda av sol eller glittrande krusningar på höstflodens vatten.

Gjorde man en kudde av tyget kunde man skada något blad. Skar man en mantel av det skilde man blommorna åt.

Bäst vore att sy ett stort sängtäcke av det. Så kunde jag både dag och natt känna det, som om du vore här.

Po Chü-I   (år 772 – 846),   Kinesisk dikt ur samlingen ”Den eviga glädjens palats”

Vad är livet?

Vad är livet? Allting handlar om val och när vi väljer, vad gör vi då? Väljer vi det kända eller okända? Men är det inte just i det val vi gör, som vi särskiljer oss som individer? Vi är helt fria att välja själva och välja vår framtid.

Även om jag inte rest till så många platser, så älskar jag kartor. Kan det vara för att livet är jämförbart med kartor? För att finna sin väg, måste man ständigt välja riktning och väg.

Vad händer om man bara går runt och runt? Blir det som myran på broderiet på mina väskor?

Väljer du att livet skall vara vitt, svart eller grått?

Lilla Rödde, se flamskvävnader

Är Ni intresserad av flamskvävnader och andra textilier så gör ett besök på gården Lilla Rödde, nu museum, i närheten av Blentarp i Skåne. Jag var där på sista visningen för i år 2019 och blev imponerad. Färs Härads Hembygdsförening förvaltar en klenod.

Där hade det bott tre generationer och som slutade med systrarna Anna och Hanna Jönsson. Ingen blev gift (pappan godkände inte eventuella friare sägs det) och Hanna dog så sent som 1985. Hon levde utan rinnande vatten och elektricitet och lagade mat över öppen eld. Men textil av ypperlig kvalitet fanns det, bl a 2 soffar och 24 stolar klädda med flamskvävnader, vävda lakan, hardangerspetsar, vävda åkdynor i opphämta och munkabälte, kjolar, särkar, några få broderade dukar och förstås trasmattor. Allt var väl bevarat och därmed var färgerna kraftiga och hade lyster.

Jag upplevde flera av mönstren och kombinationen av färger som klassiska och fortfarande moderna. Det märktes att systrarna hade varit inspirerade av de textilier som finns hos Gästgivardöttrarna i Everlöv. En kunnig och trevlig guide, Ingrid, gjorde besöket väldigt lyckat. Jag börjar reflektera över tiden, att hinna med allt. De hämtade vatten i en bäck, eldade med ved, lagade mat, djurhållningen, höll ordning och ändå blev så skickliga väverskor. I Lilla Rödde kändes det som om tiden stått stilla. Vi hinner mycket idag också, men det vi gör är andra saker.

Men är det vi gör idag det viktigaste för oss själva?

Både tidningen Hemslöjden och Vävmagasinet har haft artiklar om Lilla Rödde för länge sedan. Ni hittar mer information på www.farsharadshembygdsforening.com.