Ett besök i augusti som satte positiva spår i minnet, var att se hällristningarna i Tanum. En kunnig guide berättade på ett levande sätt hur, vad och när dessa inristade tecken i klipporna kom till. Att de målat dem i rött är ett sent påhitt, men då syns de ju mycket bättre. Det fanns inte så många kvinnor med de som fanns hade hästsvans så man kunde särskilja dem från män som endast hade penis. Det är många saker som fascinerar när man hör och läser om historien, men det är två aspekter jag tänker på. Det ena är att dessa hällristningar har kommit till under flera hundra år under bronsåldern, jämfört med Birka som endast fanns under kortare tid. Det andra är att människorna rodde med båt till England i en båt utan dagens hjälpmedel, vägledda av stjärnor, sol och måne. Modiga människor.
Jag är med i Täcklebo Broderiakademi sedan snart tio år och tillhör Uddevalla-gruppen. Där har vi i år börjat med vandringsbroderi och den som börjar väljer ett tema som är hemligt. Gissa vad mitt tema är, just det hällristningar!
Förresten det finns hällristningar på andra håll i Sverige också, Dalsland och Skåne bland annat, mer att besöka och inspireras av.
