Det viktigaste är att titta, inte med ögonen, utan med själen. Det är inte viktigt om trädgården är fin eller ful, utan vad den får en att känna i själen.
Det finns skönhet i imperfektion
Sagt av trädgårdsmästare Shiegemori.
Är det samma när vi tittar på en bild?
Jag tänker kreativitet, vad gillar jag att göra, gör jag det enkelt, tillräckligt djupt, vad vill jag egentligen, sätter jag mina egna begränsningar inre eller yttre. Det tål att tänkas på. Det var allt just nu, medan jag reflekterar över min kreativitet. Har du tänkt på din?
Jag har testat en ny teknik för Eko tryck. Det är från en kurs av Irit Dulman (Ni får googla själva) som verkar effektivt. Skillnaden mot tidigare är att jag betar tyget innan och sedan lägger på löv och ångkokar. Förut har jag lagt löv i en järn-lösning och direkt på ett tyg och kokat.
Experiment gillar jag, för inget blir perfekt eller som man tänkt sig. Svårigheten ligger bl a i att veta vilka växter som ger färg och gärna åt det gröna hållet. Jag har denna gången kommit fram till Geranium (Nävor) och Björnbär ger mörka svarta tryck och blad från Vin och Hampa ger grönaktigt. Om någon undrar, så har jag matat fåglar i vinter och under fågelbordet började det växa en underlig växt, det var hampa. Några fick vara kvar och de kom till användning.
Njut av några foton på eko tryck.
Mitt mål med att skriva i den här bloggen är och har varit att reflektera över hantverket fritt broderi och att ställa frågor så fritt broderi kan kallas konst. Komposition, färg och former måste balansera. Men mer och mer har jag också försökt kommunicera en tanke, en idé eller fråga med min konst. Jag vill visa vem jag är och vad jag tycker.
Jag har bloggat flitigt i flera år, men nu tänker jag skriva färre inlägg på denna bloggen och skapa mer. Jag fortsätter som tidigare att lägga ut en del bilder på Instagram lena_nordstrom_nanel och Facebook lena.nordstrom. Har Ni frågor, tankar, reflektioner till mig skriv på Kontakt-sidan här på min hemsida eller följ mig i sociala medier.
Jag vill bl a koncentrera mig på att ’göra’ mer konst, både målningar, mixed media och fritt broderi. I september skall jag delta i ’Smaka på Konst’ här i Trollhättan hos Helens Hörna. Så fortsättning följer…..
Glad sommar,
Min hemsida heter ju antnanel som består av ant och nanel. Jag är enligt utsago flitig som en myra, därav ant. Nanel är baklänges för LenaN ju. Här är några blandade exempel och experiment på vad jag gjort under våren. Nu är det snart dags för montering och nya projekt.
Jag gick runt planlöst och tittade. Det var en onsdag, inte många var ute och handlade. Men det var ju på landet också. Nuförtiden är det ju populärt att inreda butiker i gamla ladugårdar eller slott. Här var det en stor fyrlängad gård, precis som i Skåne. Ägarna hade troligen lagt ner ett enormt arbete på renoveringen. Jag gick igenom små rum med blänkande möbler, spegelglas, mahogny, textil, stora lampor och större krukor. Nästa rum hade varit det stora kostallet, lite mer rustikt och inte så mycket prylar. Det nästan luktade lite än, från de tidigare korna alltså. Här hade de inrett med stora låga bord med kläder på. En hög med t-shirt tryckta med affärens namn, men riktigt billiga. Det var förstås en lockvara. En sådan vara som jag brukade gå på.
Men så gick jag runt hörnet och där låg den. Färgerna glittrade i guld, orange och turkos i ett invecklat blommönster. Denna hade jag drömt om – en vacker kaftan. Jag kände riktigt hur skönt sidenet kändes mot huden utan att jag hade tagit i den. Vågade jag ta i den? Fingertopparna smekte längs kanten. Ja den kändes skön och helt underbar. Blommorna var olika och de försvann liksom under kanten. Jag vände på kaftanen, ja, där fortsatte de i ett annat mönster men hängde ihop på ett sätt ändå.
Då såg jag den vita lappen. Vad stod det? Ett fem-siffrigt belopp. Jag stelnade till, fast i den lutherska traditionen, inte skall väl jag unna mig något. När skulle jag använda den här. Jag var ju ändå alltid ensam. På släktkalasen gick det ju inte att överdriva.
Jag fick flytta mig, det kom flera kunder som trängde på och pratade högt. Jag stod tyst kvar och tänkte på min dröm. Guld, orange och turkos och tjockt siden. Gjorde det något om jag provade? Den kanske ändå inte var i min storlek? Men känslan? Känslan? Hur skulle jag göra?
Njut av våren och de olika gröna färgerna och alla andra färger! Känner tacksamhet.
Brodera det du älskar och älska det du broderar.
Jag vet inte vem som sagt detta, men det är så sant eller borde vara sant för alla. Byt verbet Brodera till det du älskar att göra. Men ärligt talat, du har broderat och det känns bra, men efter ett tag så tittar du på arbetet. Det är ju inget, det blev fel, det säger dig inget. Det är då, det är då du skall ta ett djupt andetag. Lägg arbetet på ett bord eller häng upp det på en anslagstavla, backa två meter och titta. Observera och känn, nog älskar du det? Eller gå ifrån och titta igen efter några dagar.
Om du då inte älskar det, har du flera alternativ, slänga, klippa isär och sy ihop det på ett annat sätt, lägga i en låda för ufon (unfinished objects), eller gräva ner i jorden och ta upp det efter fyra veckor och se hur det ser ut???
Om du älskar det, så vad göra för att få det färdigt? Eller är det färdigt, skall andra färger läggas till, andra stygn, titel, brodera initialerna, börja fundera på montering?
Jag älskar processen hur den än går.
Nu har jag broderat ur hjärtat helt fritt, inget skissande. Bara en bit vitt tyg och svart tråd Venne-garn. Jag har broderat av mig. Tyvärr måste jag berätta om var det kommer ifrån, ett TV inslag om striderna i Ukraina och det som hände Butja.
Make peace not war……
Jag har för vana att fotografera mycket, speciellt natur och närbilder. Det har blivit som min andra skissbok. Tänk på de små detaljerna, förstora, förändra.
