Inspiration Archives - Sida 9 av 25

Kaffe Fassett

Kaffe Fassett har fått människor över hela världen att börja sticka och brodera. Han designar tapeter och tyger. 2003 var året då jag gick en 1-dags kurs för Kaffe Fassett på Röhsska museet i Göteborg. Det handlade om lappteknik och komposition. Se på foton nedan om hans bok som utgavs samma år. Så här säger han om mönstret Risskålar: ’Cirklar återkommer ofta i allt som jag arbetar med. Jag inspirerar av runda fönster, valvbågar, traditionella persiska suzanibroderier med återkommande cirklar och fyllda hyllor av skålar.’

Vi fick brev om vad vi skulle ha med oss, ett antal bomullstyger i olika mönster och färger och ett stort flanelltyg ca 1×2 meter. Väl där fick vi hänga upp vårt flanelltyg på väggen, klippa ut olika former ur tyglapparna efter mönstret skålar. Sedan fick vi börja trycka till/sätta upp lapparna på flanellen så som vi ville ha dem. Vi fick rådet att arbeta snabbt. Det är oftast det första valet som är det bästa. Konstigt nog så fäste bomullstyg på flanell utan att trilla ner, inga knappnålar behövdes. Det var superroligt, flytta runt och komponera. Lika roligt också att titta på hur de andra gjorde, tänkte och deras resultat. Tyvärr fanns inga digitala kameror i mobilerna då.

Sedan skulle vi sy på detta på bakgrundstyg enligt Kaffes design. Jag började aldrig sy och det blev som det blir ibland. Allt materialet blev liggande i en låda. Men nu (2019) har jag börjat beta av olika textila projekt och detta är ett av dem.

Jag kände inte nu för att göra efter någon annans design, nej jag valde ett annat format och förenklade mönstret. En rad skålar går rätt upp sedan så händer något skålarna trillar och hamnar upp och ner. Hur och varför gör de det? Är skålarna halvtomma eller halvfulla? Står de inte tillräckligt stadigt? Är det en metafor för hur världsläget är? En del länder eller områden är tillsynes stabila, medan andra har problem och oro.

Skålarna har jag strukit på plats med hjälp av vlisofix och nu håller jag på att sy fast dem i kanterna. Sedan återstår det fria broderiet över hela arbetet. Spännande fortsättning.

Eko tryck

På Älvkultur senast, så frågade många om Eko-tryck. Jag vill därför försöka ge en kort beskrivning av Eko tryck eller Eco print. Det är ett hållbart kontakttryck som överför lövets färg till tyg eller papper. Man lägger färska löv och växter i tyg, packar hårt och färgar i växtbaserat bad. Kontakten ger ett vackert avtryck. Inget tryck blir det andra likt. Det beror på så många variabler: betning, växter, årstid, tryck, värme, tid, färgbad.

Jag har gått på kurs förra året hos Ingegerd Schönborg och Kristina Blixt i Atelje Trycklek. Sedan har jag testat själv och läst en bok av India Flint. Hon är från Australien och har blivit något av en expert i världen på Eco print.

När jag testar eller experimenterar själv så blir resultatet lite olika. Ibland verkar det vara bra tryck, men då kanske jag tvättar det för hårt och då försvinner en del. Men ibland blir det starka tryck. En del av det vackraste är vanligt ogräs som jag bara snurrar runt i tyg och knyter hårt. Det är detta jag älskar mest med Eko-tryck, resultatet är inte förutsägbart. Processen liknar växtfärgning och nedan kan ni se:

• Färgkulla som jag kokar som blir till gult färgbad

• Jag har samlat växter som legat i rostigt vatten bad

• Jag lägger växter på tyg och papper och rullar ihop och knyter hårt.

• Sedan får det hela koka i färgbadet en timma, när det svalnat något så är det spännande att knyta upp och rulla ut tyget.

• En del av tygerna broderar jag på t ex Lilla huset.

Älvkultur 2019

Tack till Er som kom och tittade på mina tavlor och i vår trädgård. Jag säger som Carolina Gynning:

Let us be grateful to people who make us happy, they are the charming gardeners who make our souls blossom.

Välkommen till mig på Älvkultur 2019

I år ställer jag ut textil, eko-tryck och måleri i Trollhättan, Garnviksvägen 47. Lördag 21 och söndag 22 september kl 11-18 är det öppet. Följ blå-gula skyltar.

Väganvisning: från Strömslund i Trollhättan mot Öresjö. Efter 6 km ta vänster Garnviken och kör ca 1,7 km.

För flera utställare se på Handkrafts hemsida: http://handkrafttrollhattan.blogspot.com/ VÄLKOMNA!

Instagram och Pinterest

Jag har utvidgat min sfär på de sociala medierna. Jag har denna hemsida och blogg och jag är med i Facebook. Sedan en tid har jag även ett instagramkonto. Jag har kritiskt betraktat denna världen, men det som fick mig att pröva var egentligen vad ordet instagram betyder. Instant = ögonblicklig och telegram = meddelande. För mig blev det befriande, att det är när jag känner för det, då delar jag, men inte regelbundet. Det är när jag känner i själva ögonblicket som jag tar ett foto, det jag känner mest för just nu är träd och blommor. Se på lena nordström nanel. Mer att lära sig här känner jag.

På Pinterest har jag funnits med sedan några år med mitt namn Lena Nordström. Detta media är tvärtemot Instagram, det man lägger in i form av foto och hänvisningar ligger där så länge man inte själv tar bort det. Det är mer beständigt och lättare att leta i med sina digitala anslagstavlor. Det är för mig beroendeframkallande, så roligt att leta efter ett trädgårdstips eller broderitips eller vad som helst.

Brunt

Ni har väl inte missat tidningarnas spaning på trender för hösten. Formex har ju gått av stapel och som jag uppfattar det så är det naturtoner, brunt, rostfärgat, naturmaterial. Se gärna Andrea Brodins Youtube klipp här https://andreabrodin.elledecoration.se/

Jag bidrar med torkade avocadoskal i brunt. Jag färgade med dessa på tyg i somras, det bordet blivit rosa, men blev smutsbeige…..

Men följ skalen ytterkanter, vilken figur det kan bli?

Lilla Rödde, se flamskvävnader

Är Ni intresserad av flamskvävnader och andra textilier så gör ett besök på gården Lilla Rödde, nu museum, i närheten av Blentarp i Skåne. Jag var där på sista visningen för i år 2019 och blev imponerad. Färs Härads Hembygdsförening förvaltar en klenod.

Där hade det bott tre generationer och som slutade med systrarna Anna och Hanna Jönsson. Ingen blev gift (pappan godkände inte eventuella friare sägs det) och Hanna dog så sent som 1985. Hon levde utan rinnande vatten och elektricitet och lagade mat över öppen eld. Men textil av ypperlig kvalitet fanns det, bl a 2 soffar och 24 stolar klädda med flamskvävnader, vävda lakan, hardangerspetsar, vävda åkdynor i opphämta och munkabälte, kjolar, särkar, några få broderade dukar och förstås trasmattor. Allt var väl bevarat och därmed var färgerna kraftiga och hade lyster.

Jag upplevde flera av mönstren och kombinationen av färger som klassiska och fortfarande moderna. Det märktes att systrarna hade varit inspirerade av de textilier som finns hos Gästgivardöttrarna i Everlöv. En kunnig och trevlig guide, Ingrid, gjorde besöket väldigt lyckat. Jag börjar reflektera över tiden, att hinna med allt. De hämtade vatten i en bäck, eldade med ved, lagade mat, djurhållningen, höll ordning och ändå blev så skickliga väverskor. I Lilla Rödde kändes det som om tiden stått stilla. Vi hinner mycket idag också, men det vi gör är andra saker.

Men är det vi gör idag det viktigaste för oss själva?

Både tidningen Hemslöjden och Vävmagasinet har haft artiklar om Lilla Rödde för länge sedan. Ni hittar mer information på www.farsharadshembygdsforening.com.

New York 7 – Kontraster

Jag kan inte sammanfatta och dra slutsatser från New York. Det är bara för mycket. Det jag vill dela med mig är kontraster, stämningar, de små detaljerna, ifrågasättande och förhoppningsvis inspiration.

Det är mycket som jag inte sett, Central Park, Femte avenyn med affärer, fler museum. Men det jag har kollat upp, är att jag kan se hemifrån alla verken på Guggenheim Museum.

Semester har det varit, lugna promenader, ingen stress trots storstaden New York, många intryck som jag kanske kan ta med mig på mitt sätt i mitt skapande.

Avslutar denna serie i bloggen om New York med dessa foton, på varje foto står det bildtexter och jag slutar med ett indianskt citat från ’The Seven Paths’

I have learned that the point of life’s walk is not where or how far I move my feet but how I am moved in my heart.

MOMA, en skolklass får konst-information och ritar själva sina intryck

MOMA, många små bilder blir en helhet, kan vi själva använda det och göra en stor tavla av små broderade bilder?

MOMA, svart plast format som en ros och ihopsytt med vita langett stygn

Modern konst på MET – vanliga klädgalgar som installation, men vilket mönster skuggorna ger på väggen!

Gatukonst i New York – Jämför med Street art i lilla Trollhättan

Arkitekturen, se mönstren – utsikt från promenad på High Line

Konstobjekt i ett Galleri – konstnären försökte sätta fokus på klimat-frågorna med jord och sand

Konstobjekt utanför Rockefeller Center – min reflektion – vad händer när vi delar något, en sten, ett frö – vad kommer vi att hitta?

Vi kanske inte vill se. Stänger vi ute världen helt när vi sätter händerna framför ögonen precis som ansikts-statyn vid Rockefeller Center. Eller se: https://www.architecturaldigest.com/story/frieze-sculpture-rockefeller-plaza-inaugural-new-york-edition

Vi kanske har kaos utom eller inom oss – min reflektion på detta konstobjekt i ett galleri.

Men det viktiga för mig är att se rakt fram, att agera rakt, liksom de egyptiska kvinnorna på MET

New York 6 – Textil

National Museum of the American Indian finns i det gamla US Custom House på södra Manhattan i ett mycket fint renoverat hus. Det sägs att nederländaren Peter Minuit köpte Manhattan av indianerna med pärlor och smycken för omkring 24 dollar år 1626. Det kallades New Amsterdam i början. På 1660-talet övertog britterna Manhattan och döper om det till New York efter en hertig av York. Det var början på New Yorks historia. Den fina och moderna utställningen på ’Indianmuseet’ visar föremål från ursprungsamerikanerna med dräkter och vackra hantverk.

Linne på egyptiska avdelningen på MET. Det var från 2000 år före Kristus, framtaget ur en egyptisk gravkammare. Som jag uppfattade det så sveptes den döde i linne och för säkerhets skulle så skulle mer linne finna med i graven och det förvarades i träkistor. Linne varar…. tänk på det vi som broderar.

Så var det tygerna. På och runt 38:e gatan låg tygaffärerna vägg i vägg, en affär bara med dragkedjor, en annan med knappar. Mitt mål var tygaffären Mood. En affär som visade sig vara beläget tre våningar upp och tyger i tre våningar, allt från hela koskinn, ormskinn, kostymtyger, slipstyger, bomull, ull, organza, ja allt fanns, imponerande. Då har jag ändå varit i Paris och handlat i tygaffärerna runt Sacre Coeur, bl a Tissue Reine. Jag köpte en yard (=92 cm) av två olika tryckta sidentyger. Se foton och njut eller beställ på nätet från Mood. Jag kände att jag var i tyghimlen….

Hopi Manta: Walpi Arizona 1890, Bomull o ull vävd o broderad.

Inupiaqmat: Cape prince of Wales ca 1890 av Sealskin och Caribon skin.

Kopiera in detta och du får fram individuella objekt
https://www.metmuseum.org/art/collection/search#!?department=10&showOnly=withImage&offset=0&pageSize=0&perPage=100&sortBy=Relevance&sortOrder=asc&q=egyptian%20fabric&searchField=All

Det blev de två tryckta sidentygerna i mitten.

New York 5 – FN

Historien om FN: FN bildades efter andra världskriget, 1945 för att bevara världsfreden och förbättra de ekonomiska och sociala villkoren i världen. John D Rockefeller jr skänkte 8,5 miljoner dollar till den sju hektar stora tomten vid East River. Där skapades FN:s storslagna högkvarter. Idag möts 193 nationer i Generalförsamlingen som är det närmsta man kommer ett världsparlament. Jag är för FN där möts alla, även länder som är i konflikt med varandra kan föra samtal där.

Det är möjligt att följa med på en guidad tur om man bokar innan vilket jag gjorde. Besöket på FN var intressant ur många aspekter, dels är det bildande att höra om arbetet, samarbetet och agenda 2030 och de globala målen som finns och dels hade de många och stora konstverk, en hel del textila verk, som skänkts av de 193 medlemsländerna. Läs gärna mer om FN här. Tyvärr såg jag inte Elsa Ageliis verk, det finns troligen inom personalens kontorslokaler.

Jag publicerar detta på vår nationaldag 6 juni. Läs citaten och om FN och reflektera över hur viktig denna instituation är.