Akleja

Till alla ungdomar som tar examen i dagarna vill jag ge dem några aklejor.

Till alla som vill ha inspiration till nya skisser och mönster, se på alla dessa former och färger.

Det latinska släktnamnet aquilegia har flera förklaringar. En är att namnet kan härledas ur latinets aquila = örn, eftersom blommornas sporrar liknar krökta örnnäbbar.

Vanlig akleja, A. vulgaris, är omtalad i medeltida nordiska örtböcker och ansågs förr giftig, men användes mot skabb och sår. Troligen odlades den redan på 1600-talet i Sverige. Men blev vanlig först från 1800-talet och framåt. Jag tycker om dem för de är så ostyriga. De är lättodlade, de frösår sig på de konstigaste ställen, men de är enkla att ta bort om man vill. De kan klippas ner efter blomningen (juni) och komma tillbaka med en ny blomning. De har så vackra färger.

Läs min lilla historia om var och en.

Jag vill växa där jag själv väljer
Jag är lite introvert innan solen värmer och då håller mina örnar ihop
Det bästa mina örnar vet är att skvallra tillsammans
Men ibland blir örnarna osams och vill åt olika håll
Jag har så många lager, som jag gärna döljer ner mot marken
Ibland kan jag ha dubbelt av allting
Mest trivs jag när solen lyser
Själv tycker jag att jag är utsökt vacker.

Lära nytt

Tjockhuvuden

Idag har jag lärt mig något nytt. Vi har alla (tror jag) områden som vi är mindre bra på. Ett sådant för mig är fåglar, fjärilar och småkryp. Men nu har jag sett ett tjockhuvud, närmare bestämt en smultronvisslare. Det var en liten brun fjäril. Så här står det i vår fjärilsbok:

’Dagfjärilarna i Sverige  delas in i fem familjer: tjockhuvuden, riddarfjärilar, vitfjärilar, juvelvingar och praktfjärilar. Just tjockhuvuden delas in i tre underfamiljer: smygare, visslare och glanssmygare. Bland visslare finns Smultronvisslare  eller Pyrgus Malvae. Börjar flyga i mitten av maj och hela juni. Larven lever på smultron och fingerörter.’

Det var en smultronvisslare jag såg. Smultron har vi gott om i grusgången, så det finns förutsättningar. Fjärilar kan också fastna på tyg, arbete på gång.

Från ’Dagfjärilar i Västsverige’

Sommaren är nu

En del säger att nu är sommaren är slut och nu börjar hösten. Jag vill hålla fast vid att sommaren är nu. Det är ju hur vi tänker som formar oss. Värmen är kvar, det som ändrats är tiden för solens upp- och nedgång. Ja förstås, lite andra växter, inga jordgubbar längre, men nu börjar plommon och björnbär.

Jag har tänkt positivt i sommar, vad kan man annat göra när man har umgåtts med barn och barnbarn och vänner. Mina bilder i detta inlägg visar något av det jag har uppskattat mest:

  • Badat nästan varje dag ibland två gånger,
  • Gått på kurs för Pian och Kristin i Broderiakademin i Uddevalla, jag känner mig lika glad som den rosa elefanten,
  • Luktat på rosorna och vilat i min utesäng på kvällarna, se min utsikt över träden.

Se nedåt

Om man ser uppåt och inte ser en inspirerande himmel, utan gråmulet väder. Då är alternativet att se nedåt istället. Titta ner i marken, så kan man finna ännu mer detaljer med en annan färgskala. Nu är det jordfärgerna brunt, beige, grönt (innan snön kommer). Jag fascineras av formerna och det som är emellan. Se på marken runt blåsippan. Tittar man noga kan man till och med få se en padda.

1 juni 2018

Detta året är ett speciellt år, så soligt och redan så varmt i vattnet. 21 grader i vår insjö, Öresjö är skönt.

Jag har slutfört flera lyckade svartsticksbroderier och jag har börjat måla. Livet är skönt.

Det blommar för fullt i trädgården, idag har jag fotograferat: vildrosor, solvända, rödklint, prästkragar, fingerborgsblommor, brunnäva, bondpioner, Trollhätte-ros, nattviol, daglilja, krusbär, sommarmagnolia, Mose brinnande buske med mera…… Det är skönt.

Vildros

Solvända, Rödklint, Prästkragar, Fingerborgsblomma

Brunnäva, Bondpion

Trollhätte-ros

Förädlad nattviol, Daglilja

Sommarmagnolia

Mose Brinnande Buske

Grönt

Det exploderar i naturen. På arbetsbordet ligger det påbörjade svartstick i svart och vitt, men ute där är det grönt. Ljusgrönt i den blommande klövern, i lärkträdets skott och i böckerna. Dessa foton tog jag för fem dagar sedan och nu är det helt utslaget.

När jag går ut och får motion och inspiration, så försöker jag se det nära och se långt bort, att ha perspektiv. Njuta, sköta om mig och de mina, men också se långt bort vad som händer i världen och vilka trender finns det. Konsten är att vara öppen men samtidigt sunt skeptisk. Stanna upp och reflektera, se det gröna.

Klöver

Lärkträd

Böcker

Blåsippor

Blåsipporna blommar. Varje år tar jag kort på dem och de är lika fina varje år. Sedan sist har jag haft flera givande samtal med likasinnade vänner. Lika roligt som alltid att utbyta tankar och bli inspirerad. Det känns äkta och det behövs för ibland kan vissa dagar kännas dimmiga.

Mycket elände i världen för att inte tala om akademin. På tal om dimma, ser Ni råbocken som sökt sig till vår trädgård. Den söker föda. Det är med föda som med inspiration.

Den som söker den finner. Våga välja nya stigar. Ett av de broderier jag nyss börjat med ser ut som stigar eller linjer. Undrar vad det blir till slut. Önskar alla fina helger framöver.

Blåsippor

Råbock i dimma

Nya stigar

Våren, naturlig abstraktion

Snödroppar

Isen har försvunnit på sjön. Fiskmåsar och talgoxar ’tjötar’. Solen skiner och värmer mitt hjärta. Hassellhängen dinglar i vinden, liksom löven. Ingen idé att kratta idag. Syr några stygn, planterar om frösådden med tomater och petunia. Skivar citroner och styckfryser för att ha till iskallt vatten och drinkar i sommar. Njuter av solen igen och snödropparna.

Igår såg jag en underbar film igen om Inger Johanne Rasmussen – naturlig abstraktion –

på Youtube https://youtu.be/O8VcdQDMEPY

. Textil konst når sin höjdpunkt i hennes verk, jag kan inte sluta titta.