Till alla ungdomar som tar examen i dagarna vill jag ge dem några aklejor.
Till alla som vill ha inspiration till nya skisser och mönster, se på alla dessa former och färger.
Det latinska släktnamnet aquilegia har flera förklaringar. En är att namnet kan härledas ur latinets aquila = örn, eftersom blommornas sporrar liknar krökta örnnäbbar.
Vanlig akleja, A. vulgaris, är omtalad i medeltida nordiska örtböcker och ansågs förr giftig, men användes mot skabb och sår. Troligen odlades den redan på 1600-talet i Sverige. Men blev vanlig först från 1800-talet och framåt. Jag tycker om dem för de är så ostyriga. De är lättodlade, de frösår sig på de konstigaste ställen, men de är enkla att ta bort om man vill. De kan klippas ner efter blomningen (juni) och komma tillbaka med en ny blomning. De har så vackra färger.
Läs min lilla historia om var och en.
