Jag gick runt planlöst och tittade. Det var en onsdag, inte många var ute och handlade. Men det var ju på landet också. Nuförtiden är det ju populärt att inreda butiker i gamla ladugårdar eller slott. Här var det en stor fyrlängad gård, precis som i Skåne. Ägarna hade troligen lagt ner ett enormt arbete på renoveringen. Jag gick igenom små rum med blänkande möbler, spegelglas, mahogny, textil, stora lampor och större krukor. Nästa rum hade varit det stora kostallet, lite mer rustikt och inte så mycket prylar. Det nästan luktade lite än, från de tidigare korna alltså. Här hade de inrett med stora låga bord med kläder på. En hög med t-shirt tryckta med affärens namn, men riktigt billiga. Det var förstås en lockvara. En sådan vara som jag brukade gå på.
Men så gick jag runt hörnet och där låg den. Färgerna glittrade i guld, orange och turkos i ett invecklat blommönster. Denna hade jag drömt om – en vacker kaftan. Jag kände riktigt hur skönt sidenet kändes mot huden utan att jag hade tagit i den. Vågade jag ta i den? Fingertopparna smekte längs kanten. Ja den kändes skön och helt underbar. Blommorna var olika och de försvann liksom under kanten. Jag vände på kaftanen, ja, där fortsatte de i ett annat mönster men hängde ihop på ett sätt ändå.
Då såg jag den vita lappen. Vad stod det? Ett fem-siffrigt belopp. Jag stelnade till, fast i den lutherska traditionen, inte skall väl jag unna mig något. När skulle jag använda den här. Jag var ju ändå alltid ensam. På släktkalasen gick det ju inte att överdriva.
Jag fick flytta mig, det kom flera kunder som trängde på och pratade högt. Jag stod tyst kvar och tänkte på min dröm. Guld, orange och turkos och tjockt siden. Gjorde det något om jag provade? Den kanske ändå inte var i min storlek? Men känslan? Känslan? Hur skulle jag göra?
Jag vet inte vem som sagt detta, men det är så sant eller borde vara sant för alla. Byt verbet Brodera till det du älskar att göra. Men ärligt talat, du har broderat och det känns bra, men efter ett tag så tittar du på arbetet. Det är ju inget, det blev fel, det säger dig inget. Det är då, det är då du skall ta ett djupt andetag. Lägg arbetet på ett bord eller häng upp det på en anslagstavla, backa två meter och titta. Observera och känn, nog älskar du det? Eller gå ifrån och titta igen efter några dagar.
Om du då inte älskar det, har du flera alternativ, slänga, klippa isär och sy ihop det på ett annat sätt, lägga i en låda för ufon (unfinished objects), eller gräva ner i jorden och ta upp det efter fyra veckor och se hur det ser ut???
Om du älskar det, så vad göra för att få det färdigt? Eller är det färdigt, skall andra färger läggas till, andra stygn, titel, brodera initialerna, börja fundera på montering?
Jag älskar processen hur den än går.
Passar ögat?Nej, det passade inte i helhet, så jag repade upp det vita.Nu får denna vila, initialer finns, titel just nu ’Apelsindalen’, montering i ram.
Nu har jag broderat ur hjärtat helt fritt, inget skissande. Bara en bit vitt tyg och svart tråd Venne-garn. Jag har broderat av mig. Tyvärr måste jag berätta om var det kommer ifrån, ett TV inslag om striderna i Ukraina och det som hände Butja.
Jag har för vana att fotografera mycket, speciellt natur och närbilder. Det har blivit som min andra skissbok. Tänk på de små detaljerna, förstora, förändra.
Vad är det jag tittar på när jag väver? Jag tänkte visa några bilder av det som ger mig en positiv känsla när jag slår vävbommen vid varje inslag.
De dansande figurerna är glada, liksom solrosen, men den är avmålad inte egen design.Lite för lång haka men det rättar jag till på nästa flicka. Men emoji blev det.
Flicka i Bunden rosengång
Det jag väver nu är Bunden rosengång 4-skaft, s k Gubbatäcke. Jag gjorde dock inte gubbar utan gummor, kvinnor med röda strumpor. Det var ju 9 mars 2022 Internationella kvinnodagen den dagen. Om Ni inte har läst kvinnohistoria, försök ta er tid och göra det. Det ger både kunskap, tålamod och vetskap om att det inte är jämlikt än överallt.
På en enkel tavelhylla har jag samlat från vänster:
Tavla med övningar från en helg på Helliden med Bates o Blixt.
Öva att använda olika tjocklekar på tråd och garn och olika stygn.Öva att endast använda två färger, en med sytråd och ett tjockt garn.Öva att göra paket och binda fast dessa mot ett bottentyg, ger 3-d effekt.
Tavla med övningsklipp från kurs på Sätergläntan.
Öva att hämta något från naturen, här ett lingonris, skissa och klipp i svart och vitt.
Tavla i akryl från ett besök hos en kyrka i ett munkkloster i södra Frankrike.
Färgsättningen är min egen.
Tavla i broderi från en övning i Bates o Blixt kurs om olika färger.
Ser ni hur olika färger påverkar varandra? Jag använder den när jag skall välja färg.
Nu är väven uppsatt med allt vad det innebär, nysta garn, förskedning, pådragning, solvning, skedning, framknytning, uppknytning med mera. Det blev bra och det blev rätt. Så skönt, det var ett tag sedan jag gjorde detta. Se vilka figurer jag hittills gjort, ett kors, en ros till svärmor Alice som dött, och en gubbe, min gubbe. Emellan hann jag med en tokig fågel också. Brodera mera, det är så meditativt.
Jag har köpt 1-trådigt ullgarn för att väva bunden rosengång med 6-skaft. Jag har nystat allt och tänkte börja. Då läste jag mig till att jag måste ha lunor till vävstolen för att hänga upp 6 eller 8 skaft i. Dessutom läste jag de mönster jag köpt och figurerna var väldigt långa. Efter en god natts sömn så har jag tagit beslutet att tänka om. Jag ändrar och väver med 4-skaft istället. Jag får anpassa mig, jag får rita fler figurer själv till nya mönster. Jag får arbeta med olika färger i bakgrunder. Jag tar de idéer jag redan har och använder dem. Jag har också eget 1-trådigt ullgarn i olika färger som jag kan använda.
Nyckelorden är: val, ändra, anpassa, arbeta, nya val, utveckla.
I Sheeley Rhodes bok, Fragmentation and Repair, läser jag om att använda varje liten bit. Det kan vara trådar, det kan vara små tygbitar, skräp, målat papper. Det finns ett japanskt ord för detta.
Mottainai
Mottainai översätts som ’för bra för att slänga’. Dvs använd varje liten tråd eller tygbit igen. Kompositioner och bilder blir mindre och mindre. I en liten övningsbild jag gjort, har jag använt ’skräp’ och sytt med läggsöm.
Början av året är ofta rensning för mig. Nu har nästan alla böcker fått en genomgång, tycker jag om dig, vill jag behålla dig osv. Ett häfte från år 1947 som jag aldrig läst, har jag bläddrat igenom nu. Det heter ’2000 värdefulla råd i olika ämnen, som ofta ej kunna värderas i pengar’. Pris 2 kronor. Intressant att se vad de prioriterade på den tiden. Det är klart riktat mot kvinnan i hemmet och hur det skulle ’underlätta’ och göras perfekt. Det var andra tider, annat sätt att leva, andra material, och det är riktigt bra med utveckling. Ändå vill jag dela med mig av 12 kuriosa-råd, en del kanske håller idag.
Rengöring
Kristallvaser, som blivit glanslösa, bli klara igen, om man sätter björkris i dem.
Grövre porslin blir ofta brunt i utsirningarna. Detta går emellertid bort, om man doppar en fuktad lapp i aska och gnider härmed. Sedan kan man tvätta i såpvatten.
Flugfläckar på förgyllda föremål försvinna om de gnides med en ituskuren lök.
Pålitligt medel mot rost. Det är irriterande att se sina dukar förstörda av rost, tomatfläckar, rödvinsfläckar och dylikt. Här skall ni få ett råd som jag av egen erfarenhet vet är absolut pålitligt. Man doppar dukarna i skummjölk och låter dem ligga ett par dagar. Sedan sköljes de och få ett uppkok i rent vatten utan någon tillsats. Därefter hängas de till tork. De blir bländvita. Linne som legat och gulnat bli också vitt och fint med denna metod.
Kläder
Då ett mönster ritats upp med kalkerpapper stryker man efteråt över tyget med ett varmt strykjärn. Mönstret blir då tydligare och suddas inte ut medan man syr.
Hemfärgning av äkta grått. Grönt enris repas så att inga stora grenar medfölja. Härefter nedlägges varvtals ett tjockt lager av enris och ett tunt lager rentvättat garn. Först och sist dock enris. Vatten påfylles så att det står väl över. Får koka 4 timmar. Det blir ett äkta grått, som kan användas till både vävnad och stickning.
Bra och billigt stoppgarn får man på följande sätt: Man river upp de bästa bitarna av gamla slitna strumpor och nystar garnet om ett skärbräde som hålles i ångan av kokande vatten så att det blir fuktigt. Ställes sedan vid spisen att torka. Då garnet nystats av, är det slätt och rakt.
Då man vid stickning och virkning med ullgarn måste skarva tråden, bör man ej knyta samman ändarna utan med en stoppnål träda dem omlott en bit på cirka 10 cm. På detta sätt blir arbetet både vackrare och starkare.
Brodera på stickade västar och jumpers är ganska svårt, men rita upp mönstret på tunt papper, tråckla fast det på plagget och sy därpå. Det går sedan lätt att dra bort papperet.
Amerikanerna rekommenderar paraffin eller vax – sådant som finns i vanliga vaxljus – som lämpligt medel att hålla strumpor och sockor hela, eller i varje fall hållfastare än nu. Man behöver bara gnida in strumpornas tår och häl med vax, resp paraffin, för att få dem ’fyra gånger starkare och mindre mottagliga för hål och slitage’, heter det. U.S. Department i Newyork har gjort tekniska experiment, som visar detta.
Inventarier – Papper
Sin egen märkbok arrangerar man genom att anskaffa en skrivbok i lämplig storlek. De mönster man önskar bevara från olika tidningar urklippas och inklistras i boken. På så sätt bliva mönstren lätt tillgängliga och man slipper lösa blad och hela tidningar. Text med förklaringar kan inskrivas invid mönstret.
Hälsoråd
Mot överansträngda nerver gör man en hängmatta, som kan hängas upp inne i ett rum och i vilken man lugnar sina nerver genom att ligga och gunga fram och tillbaka en eller ett par timmar varje kväll. Detta är ett vida bättre sätt att vila nerverna och få bättre sömn, än de kraftiga kroppsövningar man så mycket använder.
Av dessa råd tar jag med mig märkbok eller skissbok för framtida projekt, något med skog och natur. Vad tar Ni med er?
