Bildupphovsrätt

Upphovsrätten består av två delar; en ekonomisk rätt och en ideell rätt. Den ideella rätten innebär att upphovspersonen har rätt att bli namngiven när verket används på olika sätt. Den ekonomiska rätten handlar om upphovspersonens rätt att bestämma över hur verket får användas och om kopiering får ske. Upphovspersonen har ensamrätt och därmed full frihet att själv bestämma över den ekonomiska rätten.

Om ni skall sälja era bilder, tavlor, broderier, var uppmärksam på frågan om upphovsrätt till bilder och bilder på andras verk, t ex statyer. Om Ni infogar ett frimärke eller ett eget foto av en staty eller liknande i ett broderi och sedan vill sälja broderiet, så har upphovsmannen rätt till bilderna, dvs den som gjort statyn. Läs mer på Bildupphovsrätt.

Generellt gäller att att ingen får publicera ett fotografi eller frimärke utan lov av fotografen. Skyddet gäller i 50 år från att bilden framställdes. Om fotot räknas som ett verk gäller den upphovsrättsliga skyddstiden 70 år efter upphovspersonens/ fotografens dödsår. Fotografiet kan användas på olika sätt och man ansöker och skall betala avgift, se Bildupphovsrätt.

Likaså om jag ska presentera mina broderier digitalt, t ex på min webbsida och sociala media, då krävs tillstånd och jag måste betala för det. 

Krångliga regler tycker jag och därför använder jag endast egna fotografier i mina broderier och broderar inte av verk som är yngre.

OBS!

Ovan är mina egna tolkningar av vad jag läst och diskuterat med organisationen Bildupphovsrätt. Sök alltid egen fakta i dessa frågor. Som en del advokater säger, det beror på.

I min serie av bilder om Trollhättan fanns dock en staty jag kunde använda. Det var den på Karl Johans torg, Den heliga lågan av Axel Ebbe. Axel Ebbe dog 1941 och därför har jag använt mig av min egen bild på Den heliga lågan. Det är ett foto av ett gammalt foto från 1951, med gamle kungens valspråk i planteringen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.