Tillhör ni de som plockar in kastanjer. Jag gör det. Visst är de vackra, se färgen och färgskiftningarna. När jag går förbi fatet, så måste jag ta i en och känna på den mjuka blanka ytan. Så sinnligt!
Kastanjer
Kategori: Broderi
Kaffe Fassett
Kaffe Fassett
Kaffe Fassett har fått människor över hela världen att börja sticka och brodera. Han designar tapeter och tyger. 2003 var året då jag gick en 1-dags kurs för Kaffe Fassett på Röhsska museet i Göteborg. Det handlade om lappteknik och komposition. Se på foton nedan om hans bok som utgavs samma år. Så här säger han om mönstret Risskålar: ’Cirklar återkommer ofta i allt som jag arbetar med. Jag inspirerar av runda fönster, valvbågar, traditionella persiska suzanibroderier med återkommande cirklar och fyllda hyllor av skålar.’
Vi fick brev om vad vi skulle ha med oss, ett antal bomullstyger i olika mönster och färger och ett stort flanelltyg ca 1×2 meter. Väl där fick vi hänga upp vårt flanelltyg på väggen, klippa ut olika former ur tyglapparna efter mönstret skålar. Sedan fick vi börja trycka till/sätta upp lapparna på flanellen så som vi ville ha dem. Vi fick rådet att arbeta snabbt. Det är oftast det första valet som är det bästa. Konstigt nog så fäste bomullstyg på flanell utan att trilla ner, inga knappnålar behövdes. Det var superroligt, flytta runt och komponera. Lika roligt också att titta på hur de andra gjorde, tänkte och deras resultat. Tyvärr fanns inga digitala kameror i mobilerna då.
Sedan skulle vi sy på detta på bakgrundstyg enligt Kaffes design. Jag började aldrig sy och det blev som det blir ibland. Allt materialet blev liggande i en låda. Men nu (2019) har jag börjat beta av olika textila projekt och detta är ett av dem.
Jag kände inte nu för att göra efter någon annans design, nej jag valde ett annat format och förenklade mönstret. En rad skålar går rätt upp sedan så händer något skålarna trillar och hamnar upp och ner. Hur och varför gör de det? Är skålarna halvtomma eller halvfulla? Står de inte tillräckligt stadigt? Är det en metafor för hur världsläget är? En del länder eller områden är tillsynes stabila, medan andra har problem och oro.
Skålarna har jag strukit på plats med hjälp av vlisofix och nu håller jag på att sy fast dem i kanterna. Sedan återstår det fria broderiet över hela arbetet. Spännande fortsättning.
Instagram och Pinterest
Jag har utvidgat min sfär på de sociala medierna. Jag har denna hemsida och blogg och jag är med i Facebook. Sedan en tid har jag även ett instagramkonto. Jag har kritiskt betraktat denna världen, men det som fick mig att pröva var egentligen vad ordet instagram betyder. Instant = ögonblicklig och telegram = meddelande. För mig blev det befriande, att det är när jag känner för det, då delar jag, men inte regelbundet. Det är när jag känner i själva ögonblicket som jag tar ett foto, det jag känner mest för just nu är träd och blommor. Se på lena nordström nanel. Mer att lära sig här känner jag.
På Pinterest har jag funnits med sedan några år med mitt namn Lena Nordström. Detta media är tvärtemot Instagram, det man lägger in i form av foto och hänvisningar ligger där så länge man inte själv tar bort det. Det är mer beständigt och lättare att leta i med sina digitala anslagstavlor. Det är för mig beroendeframkallande, så roligt att leta efter ett trädgårdstips eller broderitips eller vad som helst.
Lilla Rödde, se flamskvävnader
Är Ni intresserad av flamskvävnader och andra textilier så gör ett besök på gården Lilla Rödde, nu museum, i närheten av Blentarp i Skåne. Jag var där på sista visningen för i år 2019 och blev imponerad. Färs Härads Hembygdsförening förvaltar en klenod.
Där hade det bott tre generationer och som slutade med systrarna Anna och Hanna Jönsson. Ingen blev gift (pappan godkände inte eventuella friare sägs det) och Hanna dog så sent som 1985. Hon levde utan rinnande vatten och elektricitet och lagade mat över öppen eld. Men textil av ypperlig kvalitet fanns det, bl a 2 soffar och 24 stolar klädda med flamskvävnader, vävda lakan, hardangerspetsar, vävda åkdynor i opphämta och munkabälte, kjolar, särkar, några få broderade dukar och förstås trasmattor. Allt var väl bevarat och därmed var färgerna kraftiga och hade lyster.
Jag upplevde flera av mönstren och kombinationen av färger som klassiska och fortfarande moderna. Det märktes att systrarna hade varit inspirerade av de textilier som finns hos Gästgivardöttrarna i Everlöv. En kunnig och trevlig guide, Ingrid, gjorde besöket väldigt lyckat. Jag börjar reflektera över tiden, att hinna med allt. De hämtade vatten i en bäck, eldade med ved, lagade mat, djurhållningen, höll ordning och ändå blev så skickliga väverskor. I Lilla Rödde kändes det som om tiden stått stilla. Vi hinner mycket idag också, men det vi gör är andra saker.
Men är det vi gör idag det viktigaste för oss själva?
Både tidningen Hemslöjden och Vävmagasinet har haft artiklar om Lilla Rödde för länge sedan. Ni hittar mer information på www.farsharadshembygdsforening.com.
Sommaren är nu
En del säger att nu är sommaren är slut och nu börjar hösten. Jag vill hålla fast vid att sommaren är nu. Det är ju hur vi tänker som formar oss. Värmen är kvar, det som ändrats är tiden för solens upp- och nedgång. Ja förstås, lite andra växter, inga jordgubbar längre, men nu börjar plommon och björnbär.
Jag har tänkt positivt i sommar, vad kan man annat göra när man har umgåtts med barn och barnbarn och vänner. Mina bilder i detta inlägg visar något av det jag har uppskattat mest:
- Badat nästan varje dag ibland två gånger,
- Gått på kurs för Pian och Kristin i Broderiakademin i Uddevalla, jag känner mig lika glad som den rosa elefanten,
- Luktat på rosorna och vilat i min utesäng på kvällarna, se min utsikt över träden.
Snart påsk
Gult är en vårens färg för mig. Se min nya vinterjasmin som blommar, vårgardiner upphängda och några hekto garn från förra året (färgade med gult lökskal) blev nystade. Den gamla tuppen från svärfar målades om, nya kullager och den blev som ny på vårt hus. Ha det gott alla helger framöver.
Våren och havrebullar
Citronfjärilarna dansar, blommorna börjar komma och jag har varit och broderat med likasinnade och haft så god gemenskap och blivit inspirerad. Det var Pian Bates och Kristina Blixt som höll många bra övningar (se deras nya hemsida Bates och Blixt) och när jag kom hem så fortsatte jag att brodera och baka. Solen sken ju.
Goda havrebullar – Recept inspirerat av Rosendals trädgårdscafé
- 50 gr jäst
- 7 dl vatten
- 4 dl havregryn
- 2-3 dl solrosfrön
- 2 dl russin
- 2 tsk örtsalt
- 3 dl rågsikt
- Ca 1,2 dl vetemjöl
Rör ut jästen i det ljumna vattnet. Tillsätt havregryn och solrosfrön, rör om och låt stå i 10 minuter. Blanda i örtsalt, russin och mjölet och arbeta väl. Låt jäsa i ca 40-50 minuter. Arbeta degen igen och baka ut ca 20 st bullar som läggs på bakplåtspapper på plåt. Jäs ca 15 minuter. Pensla bullarna med 1 uppvispat ägg och strö över örtsalt och 1 dl solrosfrön. Grädda i 250 graders ugnsvärme i ca 12-15 minuter. Bullarna blir saftiga och goda även efter ett par dagar.
Färg hemma eller borta
Jag har varit flitig, om jag får säga det själv. 1000 diabilder är inscannade och redigerade. 20 paket med framkallade foton insatta i album. Fotoalbum iordning och med nya namn. Jag har satt upp en väv för att någon gång framöver väva 18 meter trasmattor i tuskaft och kypert. Jag har broderat lite och målat varje dag. Samtidigt planerar jag New York-besök, som är en dröm sedan länge.
Jag gläds åt ljuset och snart är det 23 mars och vårdagjämning. Ljuset är det som ger enorm energi. Tänk på vilka färger som ger ljus och vilka kontrasterna är? Var är ljuset starkast? I konstgallerier i New York, i svenska fjällen, hemma i naturen eller i ljuset från lysrören ovanför väven?
1924 höll konstnären Paul Klee föreläsning med bl a följande citat:
”Colour is firstly a quality. Secondly, it is weight, for it not only has a value in terms of colour, but also in terms of light and dark. Thirdly, colour also determines measurement, for, in addition to the values mentioned above, it also has its limits, its dimensions, its expansion, its measurable size.
Light and dark is firstly weight, secondly in its expansion and limitation it determines measurement. But a line merely determines the measurements.”
Elsa Agélii
Jag håller på att rensa i garner, tyger och tidningar. Då hittade jag i ”Vävmagasinet” nr 1 från 1995 en fin artikel om Elsas konst. Elsa Agélii har grundat Täcklebo Broderiakademi, vars syfte är att främja intresset för fritt broderi som konstnärligt uttrycksmedel. År 2012 gick jag en kurs för Elsa på Gerlesborgsskolan och jag har fått Elsas ok att skriva detta. Jag väljer att citera en triptyk och en bild, beskrivning och citat ur artikeln. Elsa, du inspirerar så!
Text av Marianne Erikson, utdrag ur Vävmagasinet 1/95:
”Kontrasten mellan glädje och sorg återkommer hos Elsa Agélii i den stora triptyken Jorden kunde vara ett paradis (1993). Den svarta systern – Vreden vågar verkligen visa sin aggressivitet och brinnande ilska. Ansiktet lyser gult av raseri. Ur skötet rinner blod. Som en mytisk fruktbarhetsgudinna mellan sol och måne skjuter hon upp som en besvärjelse. Blanka tygbitar bryter av mot den grova sisalbakgrunden. Svarta nät kastar en slöjlik skugga över delar av ansikte och skuldror. Stygnen är medvetet och skickligt lagda för att uppnå hög expressivitet. Sneda glesa kaststygn ger strålglans. Ådernät och blodflöde tolkas med grovt garn i flotterande partier. Det är som om själva urkraften kommit loss.
Denna kvinna som är framställd i naturligt storlek, har sin motpol i Den ljusa systern – Glädjen. Eteriskt stiger hon upp som anden ur flaskan och lyfter mot en blå himmel. Huvudet utgörs av en virkad spetsduk, brösten a spetsgardiner trädda med silerverlan. Skötets röda vallmoblomma glöder och dess svarta inre tycks ha en androgyn karaktär – vara både manlig och kvinnlig i en sinnlig förening.
Mellan dessa två ytterligeter hänger mittpartiet, som Elsa kallar Kriget. Ett stort gammalt örngott är genomstunget av rostiga handsmidda spikar. Det vita linnet är slitet till transparent skirhet och tätt stoppat med rörande omsorg och dessutom bränt i kanterna. Överst intill gallerspetsen lyser det röda monogrammet HS, förvillande likt ett centralt Kristusmonogram IHS – eller kanske är det en påminnelse om krigets blodspillan? Örngottets knytband hänger ner, fortfarande fräscha och krusade. Förspilld kvinnokraft – eller är det en metafor för att det man värnar om idag kan vara förintat i morgon?”
Nedan bild är från den första separatutställningen i Göteborg 1983 och ytterligare en version hänger i FN-huset i New York. Kolla in artikelns citat: ”Fritt broderi kan bli hur fritt som helst.”
Elsa citat:
Var inte rädd
Tänk själv
Brodera fritt
Höjdpunkter 2018
Januari är för mig reflektion och nystart för nästa år. Höjdpunkterna 2018 var utställningar jag inspirerades av Brita Marakatta Labba, kuddutställningen i Uddevalla, Astrid Lindgrens barndomshem, Van Gogh utställningen på Arken och Ystad konstmuseum Greta Sandberg. Nu planerar jag framåt för att se nya utställningar under 2019. Kanske Miro i New York?
