Nu är det dags att starta, att fokusera och att bara börja. Då kommer inspirationen. Idag hade jag besök av en kund som för några år sedan köpte en tavla, men jag hade glömt att signera den. Jag upptäckte att den ’nog’ vara ganska bra, jag hade också uppskattat den. Det var starten. Fokus på mer produktivitet gäller.
Så länge se några av de akrylmålningar jag ställde ut på Älvkultur hösten 2019.
Vad är skillnaden mellan disciplin och inspiration?
Ibland kan man höra någon säga: den personen är så disciplinerad, dvs att alltid få n ågot ur händerna, att göra något klart. Det kan man tycka är något bra, men är personen inspirerad för det?
En person som arbetar hårt i perioder, kan göra det för att han eller hon är inspirerad, helt uppfylld av sin uppgift, hängiven. Hur kan det vara? Är det någon annan som inspirerat genom positiva kommentarer? Kan man kanske ge positiva kommentarer till sig själv (om man inga får från andra) och bli inspirerad och lite disciplinerad dessutom?
Eller kan det bero på att man får en idé som bara måste genomföras? Hur upplever ni skillnaden?
Ser på mina bilder från förra och förraförra sommaren och gläds åt dem. Jag har slutat (försöker sluta) förvänta mig det perfekta. Det operfekta, det oväntade är det som ger inspiration. Det kan gälla att ha några maskrosor i gräsmattan eller att inte få det resultat man önskar när man färgar med eko tryck.
Ni kommer väl ihåg hur man gjorde? Jag skrev om det tidigare här. Tack Kristina Blixt och Ingegerd Schönborg på atelje Trycklek för kursen ni höll. Är det någon som vill testa så kontakta dem på via Facebook.
Även härÄr det någon som vill testa så kontakta dem på via Facebook.
Inte att förglömma, det gäller att brodera för att förgylla det oväntade. Tack Pian Bates och Kristina Blixt för er inspirerande distanskurs i fritt broderi.
Jag väntar på sommaren med sol och växter och gläds åt det operfekta och oväntade, oavsett vilken form eller material eller händelse. Undrar om det blir operfekt bakning idag……. ett experiment kanske ……..
Avkoppling, umgås, promenera, tänka, ha lite tråkigt, ger mig anledning att börja planera för kommande år. Ett nytt 2020.
På årets första dag beställde jag frö att så blommor och grönsaker. Jag brukar förså petunier, vallmo och tomater och lite annat. Nu blev det också narcisstobak och jättehöga tagetes. Den känslan jag får när jag fram i februari, mars sår och sedan ser det gro är fantastisk. Ibland blir det inte så bra, men för det mesta helt sagolikt. Känslan av att se något växa, finns det något bättre.
Januari är annars för mig rensning. Just nu står porslin och prylar på tur. Det blir i högar -användas, -sparas, – ge bort. Jag vet inte om jag har så mycket saker jämfört med andra, men jag vet att om jag rensar så känns det lättare både i kropp och själ.
Det är väldigt meditativt och avkopplande för mig att virka. Helst i något mönster som bara sitter i fingrarna, t ex mormorsrutor.
Exempel på mina textila projekt av växtfärgat två-trådigt ullgarn är just nu:
• många små restgarner till utedyna
• En eller två färgnyanser till filt
Det kan bli tavlor också. På inredningsmässan i Milano i Italien våren 2019 hade firman Missoni inrett ett helt rum i virkat, över möbler, kuddar och tavlor. Kolla in, tryck på den röda Missoni knappen och se alla bilderna…….
Kaffe Fassett har fått människor över hela världen att börja sticka och brodera. Han designar tapeter och tyger. 2003 var året då jag gick en 1-dags kurs för Kaffe Fassett på Röhsska museet i Göteborg. Det handlade om lappteknik och komposition. Se på foton nedan om hans bok som utgavs samma år. Så här säger han om mönstret Risskålar: ’Cirklar återkommer ofta i allt som jag arbetar med. Jag inspirerar av runda fönster, valvbågar, traditionella persiska suzanibroderier med återkommande cirklar och fyllda hyllor av skålar.’
Vi fick brev om vad vi skulle ha med oss, ett antal bomullstyger i olika mönster och färger och ett stort flanelltyg ca 1×2 meter. Väl där fick vi hänga upp vårt flanelltyg på väggen, klippa ut olika former ur tyglapparna efter mönstret skålar. Sedan fick vi börja trycka till/sätta upp lapparna på flanellen så som vi ville ha dem. Vi fick rådet att arbeta snabbt. Det är oftast det första valet som är det bästa. Konstigt nog så fäste bomullstyg på flanell utan att trilla ner, inga knappnålar behövdes. Det var superroligt, flytta runt och komponera. Lika roligt också att titta på hur de andra gjorde, tänkte och deras resultat. Tyvärr fanns inga digitala kameror i mobilerna då.
Sedan skulle vi sy på detta på bakgrundstyg enligt Kaffes design. Jag började aldrig sy och det blev som det blir ibland. Allt materialet blev liggande i en låda. Men nu (2019) har jag börjat beta av olika textila projekt och detta är ett av dem.
Jag kände inte nu för att göra efter någon annans design, nej jag valde ett annat format och förenklade mönstret. En rad skålar går rätt upp sedan så händer något skålarna trillar och hamnar upp och ner. Hur och varför gör de det? Är skålarna halvtomma eller halvfulla? Står de inte tillräckligt stadigt? Är det en metafor för hur världsläget är? En del länder eller områden är tillsynes stabila, medan andra har problem och oro.
Skålarna har jag strukit på plats med hjälp av vlisofix och nu håller jag på att sy fast dem i kanterna. Sedan återstår det fria broderiet över hela arbetet. Spännande fortsättning.
På Älvkultur senast, så frågade många om Eko-tryck. Jag vill därför försöka ge en kort beskrivning av Eko tryck eller Eco print. Det är ett hållbart kontakttryck som överför lövets färg till tyg eller papper. Man lägger färska löv och växter i tyg, packar hårt och färgar i växtbaserat bad. Kontakten ger ett vackert avtryck. Inget tryck blir det andra likt. Det beror på så många variabler: betning, växter, årstid, tryck, värme, tid, färgbad.
Jag har gått på kurs förra året hos Ingegerd Schönborg och Kristina Blixt i Atelje Trycklek. Sedan har jag testat själv och läst en bok av India Flint. Hon är från Australien och har blivit något av en expert i världen på Eco print.
När jag testar eller experimenterar själv så blir resultatet lite olika. Ibland verkar det vara bra tryck, men då kanske jag tvättar det för hårt och då försvinner en del. Men ibland blir det starka tryck. En del av det vackraste är vanligt ogräs som jag bara snurrar runt i tyg och knyter hårt. Det är detta jag älskar mest med Eko-tryck, resultatet är inte förutsägbart. Processen liknar växtfärgning och nedan kan ni se:
• Färgkulla som jag kokar som blir till gult färgbad
• Jag har samlat växter som legat i rostigt vatten bad
• Jag lägger växter på tyg och papper och rullar ihop och knyter hårt.
• Sedan får det hela koka i färgbadet en timma, när det svalnat något så är det spännande att knyta upp och rulla ut tyget.
• En del av tygerna broderar jag på t ex Lilla huset.